Sverige har haft 35 statsministrar sedan ämbetet inrättades den 20 mars 1876, fördelat på 45 regeringsbildningar eftersom flera av dem satt mer än en period. Den nuvarande statsministern är Ulf Kristersson (M), som tillträdde den 18 oktober 2022. Statsministern är landets regeringschef, till skillnad från statschefen (kungen), som saknar politisk makt sedan 1974 års regeringsform.
Listan nedan går igenom samtliga statsministrar i kronologisk ordning, vem som suttit längst, vem som blev den första kvinnan på posten och hur ämbetet faktiskt tillsätts i dag.
Hur uppstod ämbetet som statsminister?
Fram till 1876 leddes den svenska regeringen formellt av kungen, som fram till 1974 officiellt kallades Kungl. Maj:t. Sedan 1809 fanns det två ledande ministerposter, justitiestatsminister och utrikesstatsminister, men ingen av dem hade ställning som regeringschef. Louis De Geer hade varit justitiestatsminister sedan 1858 och ansågs redan då vara regeringens ledande kraft.
Vid en reform av 1809 års regeringsform 1876 inrättades i stället en renodlad statsministerpost, den främsta ledamoten av statsrådet. Louis De Geer blev ämbetets förste innehavare samma dag reformen trädde i kraft. Fram till 1974 bar statsministern den officiella titeln “Hans Excellens statsministern”, en titel Olof Palme var den siste att använda i praktiken. Hur den äldre regeringsformen förhöll sig till kungamakten, och varför Sverige i dag är en konstitutionell monarki snarare än en absolut sådan, förklaras närmare i genomgången av Sveriges grundlagar.
Vilka har varit Sveriges statsministrar sedan 1876?
| År | Statsminister | Parti |
|---|---|---|
| 1876 | Louis De Geer | Liberal |
| 1880 | Arvid Posse | Lantmannapartist |
| 1883 | Carl Johan Thyselius | Frihandlare |
| 1884 | Robert Themptander | Frihandlare |
| 1888 | Gillis Bildt | Tullvän |
| 1889 | Gustaf Åkerhielm | Tullvän |
| 1891 | Erik Gustaf Boström | Konservativ |
| 1900 | Fredrik von Otter | Konservativ |
| 1902 | Erik Gustaf Boström | Konservativ |
| 1905 | Johan Ramstedt | Opolitisk |
| 1905 | Christian Lundeberg | Konservativ |
| 1905 | Karl Staaff | Liberal |
| 1906 | Arvid Lindman | Konservativ |
| 1911 | Karl Staaff | Liberal |
| 1914 | Hjalmar Hammarskjöld | Opolitisk |
| 1917 | Carl Swartz | Konservativ |
| 1917 | Nils Edén | Liberal |
| 1920 | Hjalmar Branting | Socialdemokrat |
| 1920 | Louis De Geer (d.y.) | Opolitisk |
| 1921 | Oscar von Sydow | Opolitisk |
| 1921 | Hjalmar Branting | Socialdemokrat |
| 1923 | Ernst Trygger | Högerpartist |
| 1924 | Hjalmar Branting | Socialdemokrat |
| 1925 | Rickard Sandler | Socialdemokrat |
| 1926 | Carl Gustaf Ekman | Frisinnad |
| 1928 | Arvid Lindman | Högerpartist |
| 1930 | Carl Gustaf Ekman | Frisinnad |
| 1932 | Felix Hamrin | Frisinnad |
| 1932 | Per Albin Hansson | Socialdemokrat |
| 1936 | Axel Pehrsson-Bramstorp | Bondeförbundare |
| 1936 | Per Albin Hansson | Socialdemokrat |
| 1946 | Tage Erlander | Socialdemokrat |
| 1969 | Olof Palme | Socialdemokrat |
| 1976 | Thorbjörn Fälldin | Centerpartist |
| 1978 | Ola Ullsten | Folkpartist |
| 1979 | Thorbjörn Fälldin | Centerpartist |
| 1982 | Olof Palme | Socialdemokrat |
| 1986 | Ingvar Carlsson | Socialdemokrat |
| 1991 | Carl Bildt | Moderat |
| 1994 | Ingvar Carlsson | Socialdemokrat |
| 1996 | Göran Persson | Socialdemokrat |
| 2006 | Fredrik Reinfeldt | Moderat |
| 2014 | Stefan Löfven | Socialdemokrat |
| 2021 | Magdalena Andersson | Socialdemokrat |
| 2022 | Ulf Kristersson | Moderat |
Namnet Louis De Geer förekommer två gånger i tabellen, men det rör sig om far och son: statsministern 1876 var Louis De Geer d.ä., medan den som tillträdde 1920 var sonen, känd som De Geer d.y. Hjalmar Branting blev Sveriges förste socialdemokratiske statsminister 1920 och satt sammanlagt tre separata perioder, ett mönster som också Thorbjörn Fälldin och Olof Palme upprepade senare under 1900-talet.
Vem har suttit längst som statsminister?
Tage Erlander (S) innehar rekordet: han ledde regeringen från 1946 till 1969, drygt 23 år i sträck. Erlander tillträdde efter att hans föregångare Per Albin Hansson avlidit i ämbetet, och han kom att bli den statsminister som formade det svenska folkhemmets utbyggnad, med rekordår av ekonomisk tillväxt och en kraftigt expanderande välfärdsstat som grund. Ingen statsminister före eller efter honom har suttit ihop så länge på posten.
Näst längst satt Ingvar Carlsson, som ledde regeringen i två omgångar, 1986–1991 och 1994–1996, med Carl Bildts borgerliga regering emellan.
Vem var Sveriges första kvinnliga statsminister?
Magdalena Andersson (S) blev Sveriges första kvinnliga statsminister 2021, 145 år efter att ämbetet inrättades. Hon tog över efter Stefan Löfven, som avgick och kort omvaldes en gång under 2021 innan han lämnade posten samma år. Andersson satt fram till regeringsskiftet 2022, då Ulf Kristersson bildade en moderatledd regering med stöd av Sverigedemokraterna.
Hur utses en statsminister i dag?
Sedan grundlagsreformen 1975 utser inte längre kungen statsministern. I stället väljs statsministern av riksdagen genom en så kallad statsministeromröstning: talmannen föreslår en kandidat, och förslaget går igenom om inte en majoritet av riksdagens 349 ledamöter röstar emot. Systemet kallas negativ parlamentarism, eftersom kandidaten inte behöver aktivt stöd från en majoritet, bara avsaknad av en majoritet emot. Hur riksdagen i övrigt fungerar som folkstyrets kärna, från utskottsarbete till hur en regering avsätts genom misstroendeförklaring, beskrivs i genomgången av representativ demokrati.
När en ny statsminister har utsetts av riksdagen utser hen i sin tur regeringens övriga statsråd och blir samtidigt chef för Regeringskansliet. Residenset Sagerska huset och ämbetsrummen i Rosenbad hör till posten snarare än till en enskild person, och följer alltså med när makten skiftar mellan partier och koalitioner.
