Den 14 januari 2026 fyllde ett TV-program 25 år. Det är inte en anmärkningsvärd ålder för ett underhållningsprogram. Men för ett program som varje säsong sätter sig upp mot maktintressen, annonsörer och juridiska påtryckningar är det ett kvartssekel av ihärdig, kostnadskrävande och för Sverige demokratiskt nödvändig journalistik.
Uppdrag granskning är SVT:s grävande flaggskeppsredaktion. Sedan starten i januari 2001 har programmet publicerat avslöjanden som tvingat en premiärminister att avgå, fält en av landets mest hyllade kirurger och skakat hela livsmedelsbranschen med ett enda reportage om köttfärs.
Det är knappast ett program utan skuggor. Granskningsnämnden har vid upprepade tillfällen funnit att avsnitt brutit mot opartiskhetskravet. Kritiker har ifrågasatt metodvalen. Men utfrågningarna kvarstår, avslöjandena likaså, och programmet sänds fortfarande — vilket inte är självklart i en tid då grävande journalistik pressas ekonomiskt i hela västvärlden.
Från SVT2 till en institution — Uppdrag gransknings historia
Uppdrag granskning började sändas i januari 2001 på SVT2, onsdagskvällar. Hösten samma år bytte programmet kanal till SVT1 och dag till tisdagar — ett tidigt tecken på att det tagit fäste hos publiken. Formatet är 60 minuter per avsnitt, ett format som tillåter det djup som gräv kräver.
Programledarstafetten har gått genom sex händer sedan starten:
- Kattis Ahlström (2001–2002) — programmet i sin första, etablerande fas
- Karin Hübinette (2002–2005)
- Elisif Elvinsdotter (2005–2006)
- Janne Josefsson (2006–2018) — den person som för de flesta definitivt kopplas samman med varumärket Uppdrag granskning
- Karin Mattisson (2006–nuv.) — parallellt med Josefsson under lång tid, nu aktiv
- Ali Fegan (2018–nuv.)
Redaktören Nils Hanson, mångårig ansvarig utgivare, är den som formulerat den definition av grävande journalistik som nästan alla läroplaner i svensk journalistikutbildning använder: “att genomföra undersökningar för att publicera uppgifter av väsentligt allmänintresse som annars inte skulle komma fram”. Definitionen är torr. Men alla tre led — väsentligt, allmänintresse, annars inte — bär pressetisk tyngd.
Metodik: hur jobbar Uppdrag granskning?
Dolda kameror och dold teknik
Uppdrag granskning är känt för sina dolda kameror. Men siffran är mer begränsad än vad ryktet antyder: uppskattningsvis runt 8 procent av programmets avsnitt använder dold teknik. Den andelen svarar trots det för en oproportionerlig del av programmets utmärkelser och den mest intensiva branschdebatten om etik och metod.
Wallraffande — att en journalist tar sig in i en sluten miljö under falsk identitet — är den mest kontroversiella varianten. Pressetiska regler tillåter det när allmänintresset bedöms tillräckligt stort och informationen inte kan hämtas på annat sätt. Varje gång metoden används omprövas gränsen.
Källskydd och riktlinjer
Programmet publicerade uppdaterade redaktionella riktlinjer i januari 2026, för första gången på fem år. De täcker metodik, yrkesetik och källhantering. Chefredaktör Axel Björklund formulerade det med en reflektion som är värdig att citera ordagrant: “Vi har prestationer vi fortfarande är stolta över: avslöjanden som ledde till lagändringar — men också misstag som lärde oss vikten av strukturerad faktakontroll.”
Källskyddet — den grundlagsskyddade rätten att inte avslöja vem som lämnat uppgifter — är programmets grundpremiss. Utan det tar inte källor kontakt. Meddelarskyddet, källans spegelbild, ger offentliganställda rätt att gå till journalister utan att bestraffas av sin arbetsgivare för det.
Granskningsnämnden granskar granskarna
Att granska makt innebär att bli granskad tillbaka. Uppdrag granskning har vid ett flertal tillfällen fällts av Granskningsnämnden, det statliga tillsynsorgan som prövar om SVT:s sändningar uppfyller kravet på saklighet och opartiskhet. Det är en del av public service-systemets självkorrigering.
Avslöjandena som förändrade Sverige
2002 — Valstugorna
Det första stora debattavslöjandet. Reportrarna Jan Josefsson och Lars-Göran Svensson besökte 54 valbodar i 30 kommuner med dolda kameror. Representanter från både Moderaterna och Socialdemokraterna uttryckte rasistiska åsikter i privata sammanhang. Reportaget sändes fyra dagar före riksdagsvalet 2002.
Effekten var omedelbar. Partitjänstemän tvingades förklara sig offentligt. Debatten om dolda kamerors etiska legitimitet blossade upp — och den har aldrig riktigt lagt sig.
2007 — ICA-köttfärsfusket
ICA märkte systematiskt om köttfärs med nya bäst-före-datum. Avslöjandet skakade hela dagligvaruhandeln och skapade en av de mest bestående konsumentskandaler som en enskild tv-granskning gett upphov till i Sverige. Det är fortfarande det reportage som refereras i läroböcker om livsmedelssäkerhet.
2008 — Den sista vilan och Guldspaden
Svenska kyrkan krossade kistor efter gravsättning. Reportaget skapade starka reaktioner och kyrkan svarade med att inrätta etikutbildningar för sin personal. Avslöjandet belönades med Guldspaden — branschens finaste journalistpris i Sverige, som delas ut av Föreningen Grävande Journalister.
2011 — Ingvar Kamprad och Liechtenstein
Ingvar Kamprads förmögenhet var dold i en stiftelse i Liechtenstein — ett skatteparadis. Reportern konfronterade IKEA-grundaren utan föregående intervjuavtal och med direkta frågor om miljardernas placering. Kamprad svarade med en intervju där han kallade sig “fiasko-Ingvar” för att ha vilselett det svenska folket. Det var ett av få fall där den granskade offentligen erkände premissen.
2012 — Imamernas råd
En granskning av imamer som gav råd om sexualitet och äktenskap i konflikt med svenska lagar och grundläggande normer. Ledde till starka reaktioner och en fördjupad samhällsdebatt om religiösa parallellstrukturer.
2016 — Macchiarini-skandalen
Kirurgen Paolo Macchiarini vid Karolinska Institutet hade fabricerat forskningsresultat och utfört experimentella operationer som gjort patienter svårt sjuka. Granskningen — ett samarbete med Karolinska Institutet: ett samarbete som kombinerade SVT:s reportagekapacitet med dokumentgranskning — ledde till avgångar i institutets ledning och internationell uppmärksamhet.
Det är fortfarande ett av de mest genomgripande avslöjandena i modern svensk medicinjournalistik.
2016 — Panamadokumenten
Uppdrag granskning intervjuade Islands premiärminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i samband med att Panama Papers publicerades. Intervjun avslöjade att han hade ekonomiska intressen via skatteparadis som han inte redovisat. Han avgick som premiärminister. Det var programmets mest direkta internationella effekt och ett av de tydligaste exemplen på vad en enskild intervju kan göra när underlagsarbetet är gjort.
2017 — Paradispapprena och de kungliga piloterna
Planet som flög kronprinsessan och prins Daniel från deras bröllopsceremon var registrerat i ett skatteparadis. Piloterna åtalades för skatteflykt till följd av granskningen.
Ericsson och IS, Transbarnen, Bedragarna
Ericsson-granskningen visade hur telekommunikationsjätten betalat pengar till terrororganisationen IS för att kunna verka i Irak — ett avslöjande med globala dimensioner. Granskningen av vård av barn med könsdysfori, kallad “Transbarnen”, blossade upp till en av de mest polariserande mediestriderna i 2020-talets Sverige. “Bedragarna” från 2024 dokumenterade systematiska telefonbedrägerier riktade mot svenska pensionärer och gav rättsliga efterspel.
Varför Uppdrag granskning spelar roll
Public service-uppdraget är inte bara ett finansieringskoncept. Det är en demokratifunktion. SVT existerar inte för att generera klick eller sälja annonser. Det innebär att grävande journalistik om maktmissbruk kan genomföras även när den gör annonsörer, samarbetspartners eller politiska partier illa till mods.
Effekterna av Uppdrag gransknings arbete är dokumenterade: avgångar, åtal, etikutbildningar, lagändringar. Axel Björklund nämnde lagändringar specifikt i jubileumsreflektionen 2026. Det är en effekt som sällan diskuteras — att ett TV-program faktiskt kan förändra lagstiftning.
Men demokratifunktionen är inte bara mätbar i avgångar och lagparagrafer. Den är en kapacitet i samhällskroppen. Att makthavare vet att det finns en redaktion med resurser och mandatet att granska dem påverkar beteendet innan granskningen ens börjar. Det kallas ibland förebyggande effekt. Det syns aldrig i en lista över avslöjanden.
Janne Josefsson, som var programmets ansikte i mer än tolv år, är en av få svenska TV-journalister som blivit ett varumärke i sig självt — omedelbart associerat med obehagliga frågor i korridorer, i konferensrum, utanför ingångar. Den typen av synlighet normaliserar tanken att makt ska granskas. Det är inte obetydligt.
SVT Play gör historiska avsnitt tillgängliga gratis och utan tidsbegränsning. Det innebär att ett avslöjande från 2007 fortfarande kan hittas av en gymnasieelev som googlar köttfärsskandal 2026. Programmets journalistiska kapital byggs inte bara säsong för säsong — det ackumuleras i ett fritt tillgängligt arkiv.
“I 25 år har Uppdrag granskning visat vilken kraft granskande journalistik har”, summerade SVT i jubileumspresentationen. Det är sant. Det är också en påminnelse om att kraften kräver resurser, mandat och en organisation som är beredd att hantera de konsekvenser som följer av att ha den.
