Vad är monarki? Monarki är ett statsskick där statschefen är en monark, en kung, drottning, kejsare eller motsvarande, som i regel ärver kungamakten inom en och samma ätt och sitter på livstid. Det skiljer sig från en republik, där statschefen normalt är en president som väljs för en bestämd mandatperiod. Sverige, Storbritannien, Japan och Danmark är alla monarkier, men det säger ingenting om hur mycket politisk makt monarken faktiskt har eller vilken politik landets regering för.
Vad betyder ordet monarki?
Ordet monarki kommer från grekiskans monos, “en”, och archein, “att härska” ungefär “envälde” eller “en persons styre”. Monarken är personen som bär rollen som statschef, och titeln varierar kraftigt mellan länder och kulturer. Ett rike med en konung eller drottning kallas konungadöme, med en kejsare kejsardöme, med en sultan sultanat och med en emir emirat. Andra historiska titlar är furste, hertig, tsar och shah. Även Vatikanstatens påve räknas i folkrättslig mening som en monark, eftersom han är statschef på livstid över en egen stat.
Monarkin är ett av de äldsta statsskicken och går tillbaka till hur stammar och tidiga riken styrdes. Många monarkier har historiskt motiverat sin makt religiöst, som föreställningen om “konung av Guds nåde”, där monarken sågs som en gudomlig representant på jorden. I det forntida Egypten var faraonen kung, präst och gud i en och samma person, och Japans kejsare avsade sig formellt sin gudomliga status först efter andra världskriget.
Statsskicket monarki: absolut eller konstitutionell?
Här går den viktigaste skiljelinjen mellan olika monarkier och olika system för hur mycket makt monarken faktiskt har. I en absolut monarki har monarken enväldig och odelad makt: lagstiftning, styre och rättsskipning ligger i praktiken hos en och samma person, utan parlamentarism som motvikt. Saudiarabien, Brunei och Eswatini är exempel på länder som fortfarande är absoluta monarkier i dag.
I en konstitutionell monarki är monarkens befogenheter i stället reglerade i landets grundlag, och den faktiska politiska makten ligger hos en folkvald regering och ett parlament genom parlamentarism. Sverige, Storbritannien, Danmark, Japan och Nederländerna hör alla till denna kategori av demokratiska stater. En djupare genomgång av hur den modellen fungerar juridiskt finns i vår artikel om konstitutionell monarki.
Hur blir man monark? Arv och olika val-system
De allra flesta monarkier är arvmonarkier, där tronen går i arv enligt en fastställd successionsordning inom kungahuset. I Sverige ändrades tronföljden 1980 till att gälla det äldsta barnet oavsett kön, vilket gjorde kronprinsessan Victoria till förste arvtagare framför sin yngre bror.
Ett fåtal länder har i stället valmonarki. I Vatikanstaten väljs påven av kardinalkollegiet, och i Malaysia väljs landets kung, Yang di-Pertuan Agong, för fem år i taget bland de nio sultanerna i landets furstestater.
Den svenska monarkin: hur styrs staten i dagens Sverige?
Sverige är en konstitutionell monarki enligt regeringsformen, en av landets fyra grundlagar. Kungen är statschef, men har enligt lag ingen politisk makt: han varken utser regeringen, lagstiftar eller fattar bindande beslut för nationen. Den faktiska makten ligger hos en demokratiskt vald riksdag och regering, ungefär som i en representativ demokrati i övrigt. Kungahusets roll är i stället representativa uppgifter och ceremoni, en samlande symbol för landet snarare än en politisk aktör.
Monarki, demokrati eller diktatur: vad är skillnaden mot republik?
Monarki och republik är två svar på samma fråga: vem är statschef, och hur utses den personen? I en monarki ärvs ämbetet och innehas på livstid. I en republik väljs statschefen, ofta genom allmänna val, för en bestämd mandatperiod.
Det här är viktigt att skilja från frågan om huruvida ett land är demokratiskt. Monarki och republik handlar om statschefens roll, medan demokrati och diktatur handlar om hur den samlade politiska makten faktiskt utövas och vilken politik som förs. Sverige är en demokratisk monarki med demokratiska val till riksdagen. Saudiarabien är en monarki utan folkliga val. Frankrike är en demokratisk republik. Nordkorea är i praktiken en diktatur trots att landet formellt är en republik.
Hur många demokratiska monarkier finns i Europa och världen?
Ungefär 43 av FN:s 193 medlemsstater har monarki som statsskick i dag. Siffran är dock något missvisande i praktiken, eftersom kung Charles III av Storbritannien samtidigt är statschef i 15 så kallade Commonwealth-riken, däribland Kanada, Australien och Jamaica. Räknar man i stället antalet faktiska regerande monarker landar summan på omkring 28.
Bland Europas monarkier finns förutom Sverige och Storbritannien även Danmark, Norge, Nederländerna, Belgien, Spanien och Luxemburg, samt mikrostaterna Monaco och Liechtenstein. I Asien återfinns bland andra Japan, Thailand, Kina under kejsartiden i historisk mening och de oljerika Gulfstaterna kring Saudiarabien.
Varför finns monarkin kvar i vissa länder?
Argumenten för att behålla monarkin handlar oftast om kontinuitet, tradition och att en opolitisk statschef kan fungera som en samlande symbol över partigränserna, utanför den dagliga politiken. Motståndare, i Sverige samlade bland annat i Republikanska föreningen, ifrågasätter ärftliga ämbeten och vill avskaffa monarkin till förmån för en vald president, med argumentet att det är principiellt oförenligt med demokratins idé om att alla ämbeten ska tillsättas genom val. Konflikten mellan rojalism och republikanism är i grunden en fråga om hur ett lands högsta symboliska ämbete bäst legitimeras: genom arv och tradition, eller genom folkets röst.
