I november 2025 redovisade Polismyndigheten en siffra som ramar in problemet. Cirka 17 500 personer i Sverige bedömdes vara aktiva gängkriminella. Ytterligare omkring 50 000 hade koppling till miljön. Rikspolischef Petra Lundh sammanfattade läget: “Vi ser att vi fortsatt har en alldeles för stor grupp personer som antingen är aktiva gängkriminella eller har koppling till dessa.” Frågan varför gängkriminaliteten i Sverige har vuxit till denna skala har inget enkelt svar. Brå, Polismyndigheten, kriminologer och journalister pekar på flera samverkande mekanismer som börjat verka samtidigt från början av 2010-talet. Den här genomgången av gängkriminalitet i Sverige sammanfattar siffrorna, nätverken och systemfelen som forskningen återkommer till.
Skalan: vad siffrorna säger om gängkriminalitet i Sverige
Sverige registrerade 391 skjutningar år 2022. Det var en topp. 2023 sjönk antalet skjutningar till 363. År 2024 noterade Polismyndigheten 270 skjutningar, en minskning med nästan 30 procent. Antalet dödsskjutningar följde samma kurva: 62, 53 och 44 dödsfall. Brå-statistiker Jan Lundbeck konstaterade om det totala dödliga våldet 2024, som landade på 92 fall, att det var den lägsta nivån sedan 2014. “Vi har inte upplevt en så stor skillnad, vare sig tapp eller ökning, på många år”, sa han till SVT.
Mätt över längre tid är trenden ändå brant uppåt. Brå:s rapport om våld i kriminella miljöer konstaterar att kriminell miljö stod för 34 procent av allt dödligt våld 2018–2021. Åtta av tio fall av dödligt våld via skjutvapen inträffade i denna miljö under samma period. Mellan 2004 och 2007 mätte forskarna omkring 10 dödsfall per år i miljön. Mellan 2014 och 2017 var motsvarande siffra cirka 30. Och medan skjutningarna minskar 2025 ökar sprängningarna. 189 sprängningar registrerades, ny rekordnivå. Skjutvapenvåldet och sprängningarna utgör tillsammans dagens uttryck för gängkriminaliteten i Sverige.
Vändpunkten: när skjutvapenvåldet bröt mönstret
Det dödliga våldet i Sverige nådde sin historiska botten 2012. Året efter började kurvorna stiga, främst för skjutvapenvåldet. Brå beskriver utvecklingen i fyra faser. Mitten av 00-talet dominerades av hierarkiskt organiserade grupperingar. Början av 2010-talet markerade en övergång till områdesbaserade strukturer i utsatta områden. Andra halvan av decenniet kännetecknades av fragmentering: små personliga konflikter eskalerade till väpnade uppgörelser. På 2020-talet fortsatte uppluckringen. Tonåringar utan starka nätverk-band utför nu skjutningar.
Polisreformen 2015 sammanfaller med ett markant fall i utredningarnas resultat. Sven-Åke Lindgren, professor emeritus i sociologi, har sammanställt siffrorna i en analys för Tidskrift för Kriminalvård. Personuppklaringen för dödsskjutningar låg på 56 procent under perioden 2005–2012. Under 2013–2017 föll den till 25 procent. För skjutningar i kriminell miljö 2018–2021 noterar Brå en uppklaring av gärningsperson på 26 procent. Polisen lyckas alltså identifiera den ansvariga i bara en av fyra dödliga skjutningar inom denna brottslighet.
Fem orsaker som forskningen återkommer till
Forskningen pekar inte ut en orsak utan ett mönster. De faktorer som återkommer i Brå-rapporter, sociologiska analyser och journalistisk granskning är fem: misslyckad integration och segregation, en skola som underkänner var femte elev, en narkotikamarknad som genererar våldskapital, löst sammansatta nätverk med unga gärningspersoner, samt en polisreform som följdes av låg uppklaring.
Misslyckad integration och segregation
År 2023 var cirka 20 procent av Sveriges befolkning utrikesfödd. Diamant Salihu, SVT-journalist som följt utvecklingen, beskriver för SVT Nyheter att “den stora segregationen vi har i bostadsområden, i skolor och en misslyckad integration” utgör en bärande förklaring. En kartläggning som Dagens Nyheter genomförde av 432 skjutningsmisstänkta åren 2017–2021 visade att 85 procent hade utländsk bakgrund. 62 procent kom från familjer med rötter i Mellanöstern eller Afrika. 41 procent var själva födda utomlands.
Men siffrorna ger inte hela bilden. Kriminologen Manne Gerell pekar i samma SVT-reportage på att Tyskland tagit emot ungefär lika många migranter som Sverige sedan 2015. Det tyska skjutvapenvåldet har samtidigt minskat. Migration ensamt förklarar därför inte den svenska utvecklingen. Det är samspelet mellan migration och de strukturer som tagit emot människor som forskningen riktar fokus mot. Rikspolischef Petra Lundh formulerade det när hon påpekade att Sverige tagit emot många människor i landet samtidigt som integrationen misslyckats.
En skola som underkänner var femte elev
Sveriges grundskola underkänner runt 20 procent av eleverna i något kärnämne, vilket är högst i Europa enligt Sven-Åke Lindgrens sammanställning. EU-snittet ligger på 4 procent. Finland underkänner mindre än 1 procent. År 2023 lämnade cirka 18 000 elever grundskolan utan gymnasiebehörighet i Sverige. De flesta hamnar utanför arbetsmarknaden.
Konsekvensen syns i statistiken över gärningspersoner. Bland skjutare 2017–2021 hade 56 procent av 16–30-åringarna ofullständiga betyg från grundskolan. 71 procent av de mellan 18 och 25 år var arbetslösa eller saknade inkomst. Skolsystemets brister fungerar som ett urvalsfilter för rekrytering. Den som lämnar nian utan godkända betyg har begränsade legitima vägar framåt. Den kriminella ekonomin erbjuder en strukturerad alternativbana med tydliga roller och belöningar.
En narkotikamarknad som genererar våldskapital
Den svenska narkotikamarknaden är drivkraften bakom organiserad brottslighet i landet. Brå beskriver mekanismen rakt: våldskapital krävs för att styra områdesmarknader för narkotika. Konflikter mellan kriminella grupperingar om distributionsleden i Stockholm, Göteborg, Malmö och städer som Uppsala, Eskilstuna och Sundsvall utgör en stor del av de dödliga skjutningarna. Göteborg upplevde sina intensivaste perioder under 2010-talet, medan Stockholms kurva fortsatt stigit in på 2020-talet.
Foxtrot-nätverket byggdes upp under sent 2010-tal i Uppsala-trakten med ambitionen att bli en huvuddistributör av narkotika i Sverige. Splittringen 2023 mellan Rawa Majid och Ismail Abdo gällde enligt polisens utredningar en narkotikaleverans. Encrochat-utredningen 2020, då polisen läste krypterade meddelanden från kriminella, ledde till att 35 medlemmar av Foxtrot dömdes till över 140 års fängelse sammanlagt. Bortom Foxtrot finns Dalennätverket som strider om narkotikamarknaden i Norrland, och en lång rad mindre konstellationer.
Löst sammansatta nätverk och unga gärningspersoner
De hierarkiska strukturer som dominerade i mitten av 00-talet har under det följande decenniet ersatts av lösare, projektliknande konstellationer. Brå beskriver utvecklingen som att gärningspersoner och offer blir allt yngre. De som dör och de som dödar är i hög grad unga män. Medianåldern är 23 år, och en fjärdedel av de misstänkta är under 18. Några är under 15. Inom miljön talas om mordet som ett “lågstatusjobb”, en uppgift som delas ut till de yngsta och billigaste. 97 procent av gärningspersonerna i DN:s kartläggning av 432 misstänkta skjutare var män.
De löst sammansatta nätverken har strukturella effekter. När en gruppering inte styrs av en stark ledare blir konflikter okontrollerade. Personliga oenigheter eskalerar till väpnade uppgörelser. Hämndspiralen blir lång eftersom ingen kan tvinga fram förhandling. Brå konstaterar i sin lägesbild att fragmenteringen ökat antalet utomstående offer. Mellan 2011 och 2020 dog eller skadades 46 personer utan koppling till konflikten, åtta av dem under 15 år. Polisen bedömde att 60 utomstående dödats eller skadats mellan 2023 och maj 2025.
Polisreform, polistäthet och låg uppklaring
Sverige har 203 poliser per 100 000 invånare enligt Lindgrens sammanställning av Eurostat-data. EU-snittet är 318. Tyskland har omkring 300. Polisreformen 2015 sammanslog 21 myndigheter till en enda och innebar en omfattande omorganisation som föll ut samtidigt som skjutvapenvåldet började öka. Reformen är inte ensam förklaring, men den interna turbulensen och den fallande personuppklaringen för dödsskjutningar har lyfts som faktorer av flera kriminologer.
Lindgren pekar också på narkotikapolitiken. Sverige tillämpar en unik nordisk modell där även konsumtion av narkotika är straffbelagd. Polisresurser bundna vid ringa narkotikabrott på gatunivå går inte till utredningar av allvarligare gängbrottslighet. Belastningsregistret hos unga som ertappats för eget bruk minskar deras chans till arbete och utbildning. Resultatet blir en feedbackloop där den repressiva politiken förstärker rekryteringsunderlaget för de nätverk som politiken ska bekämpa.
Nätverken: Foxtrot, Rumba och konflikten som drev 2023 års våldsvåg
Två namn återkommer i polisrapporter och nyhetsbevakning sedan 2023: Rawa Majid och Ismail Abdo. Båda är födda i Uppsala. Båda har turkiskt medborgarskap. Båda finns sedan länge i Turkiet och båda har varit kärnpersoner i den svenska kriminella eliten.
Rawa Majid, född 1986, bygger sedan slutet av 2010-talet upp Foxtrot-nätverket. I medier kallas han “Den kurdiska räven”. Ledningsskiktet har bestått av omkring ett dussintal män i åldrarna 25–35 år, inte sammanhållna av familjeband utan av affärer. Foxtrot etablerade sig i Uppsala och Stockholm och spreds till bland annat Sundsvall. Verksamheten handlar om narkotikadistribution och kontrollen över de väpnade konflikterna med konkurrerande grupper.
Ismail Abdo, född 3 juni 1990 och kallad “Jordgubben”, växte upp i Gränby i Uppsala. Modern var född i Turkiet, fadern kom från Libanon. Abdo beskrevs i polisens material som Majids höger hand fram till sommaren 2023. Då bröt han med Majid. Splittringen gällde en narkotikaleverans, enligt utredningarna. Abdo grundade sitt eget nätverk, Rumba, och tog kontroll över cannabissmugglingen via Öresundsbron.
Hösten 2023 dog 13 personer i konflikten mellan Foxtrot och Rumba. Den 6 september 2023 mördades Abdos 58-åriga mor i sitt hem i Uppsala. En 20-åring dömdes till livstids fängelse för dådet. En 15-åring fick fyra års sluten ungdomsvård. En tredje aktör, Mustafa Aljiburi, bröt sig samtidigt ut ur Foxtrot och bildade “La Liga”. Aljiburi mördades i Bagdad i början av 2024. Ismail Abdo greps i Istanbul i juli 2025 under en samordnad insats mellan svenska, norska och turkiska poliser. Fyrtio personer fördes bort, elva häktades. Bland tillgångar som beslagtogs fanns 51 fastigheter, 20 fordon och tillgångar värda cirka 1,5 miljarder turkiska lira. Rawa Majid är fortsatt i Turkiet, där han blivit medborgare. Sverige kan inte utlämna honom.
Rekryteringen av barn under 15 år
Brå-rapport 2023:13, författad av Katharina Tollin, Henrik Angerbrandt och Anna Jonsson, kartlade hur barn och unga rekryteras till kriminella nätverk i Sverige. Rekrytering av barn är idag en huvudkomponent i de svenska nätverkens verksamhet. Studien byggde på intervjuer med 28 personer med egen erfarenhet. Mönstret är konsekvent. Pojkar i åldern 15–20 år rekryterar barn mellan 12 och 15 år. Rekryteringen kan ske snabbt, ibland på mindre än ett dygn.
Målgruppen består av barn som redan begår mindre allvarliga brott, är synliga utomhus i utsatta områden, har vänner eller släkt i nätverken eller själva tar kontakt. Inledande kontakt etableras ofta via TikTok, Instagram eller Snapchat. Konversationen flyttas sedan till krypterade kanaler som Signal och Telegram. Nyrekryterade barn används för att förvara, transportera och sälja narkotika, förvara vapen, utföra utpressningar och rån, samt genomföra skjutningar.
Straffmyndighetsåldern i Sverige är 15 år. Barn under den åldern kan inte dömas för brott, vilket gör dem attraktiva för de skikt i nätverken som ger uppdragen. Nätverken är uppbyggda i 3–4 åldersskikt med strikt vertikal kontroll. De äldsta styr sina “egna yngre”, som i sin tur styr sina. Lojaliteten är uppåtriktad, styrningen nedåtriktad.
Utträden är hårt reglerade. Skuldsättning, hot mot familjemedlemmar och övervakning från rekryteraren håller barnen kvar. Brå identifierar tidsfönster för avhopp: när rekryteraren häktas, lämnar landet eller är frånvarande under längre tid. Kommunala avhopparverksamheter måste utformas för att fånga dessa fönster, konstaterar rapporten.
Åtgärderna: skärpta straff, visitationszoner och anonyma vittnen
Tidöregeringen har sedan tillträdet 2022 drivit ett omfattande lagpaket. Visitationszoner trädde i kraft den 1 mars 2024, ungefär ett år tidigare än ursprungligen planerat. Inom geografiskt avgränsade zoner kan polisen kroppsvisitera personer och fordon utan konkret brottsmisstanke, om en domstol fattat beslut om zonen. Den danska modellen står som förebild.
Anonyma vittnen blev möjligt från den 1 januari 2025. Lagstiftningen tillkom efter dödsfallet på köpcentret Emporia i Malmö 2022. Skärpta straff har införts för delaktighet i kriminella nätverk, för att involvera personer under 18 i brott, för grov misshandel, olaga hot, rån, utpressning och narkotikabrott. Straffrabatten för unga och vid flera brott har minskats. Justitieminister Gunnar Strömmer talar om ett “paradigmskifte från gärningsperson till brottsoffer”. Kriminalvården har beordrats genomföra en stor utbyggnad för att rymma den växande fångpopulationen.
Effekten av åtgärderna är ännu inte mätt. Brå har påpekat att de danska gängpaketen aldrig utvärderats. De svenska åtgärderna kommer att kräva fleråriga utvärderingar innan kausala slutsatser kan dras. Sedan 1 januari 2025 finns också möjligheten för polisen att förfoga över mer omfattande hemlig övervakning, vilket har använts för att förebygga planerade skjutningar.
2024: det första året då kurvorna pekade åt motsatt håll
Året 2024 markerar ett brott i statistiken. Skjutningarna föll med 30 procent. Dödligt våld minskade till 92 fall, vilket var den lägsta nivån sedan 2014. Jan Lundbeck på Brå beskrev det som en historiskt stor förändring och tillskrev delvis minskningen polisens mer offensiva spaning. Ett antal planerade brott har stoppats innan de verkställdes. Den anonyma vittneslagen, visitationszonerna och den nya brottsmisstankegrunden för deltagande i kriminella nätverk har trätt i kraft samtidigt.
Men bilden är sammansatt. Sprängningarna ökade samtidigt och nådde rekordnivå 2025 med 189 incidenter. Polismyndigheten konstaterade i november 2025 att antalet personer i den gängkriminella miljön inte minskat sedan föregående år. Lundbeck själv reserverar sig. “Den stora frågan är om detta är inledningen på en ny period eller om det visar sig att det här bara var en tillfällig nedgång.” Vändpunkten 2012 visade hur snabbt en lugn period kan bli en uppåtgående kurva. Forskning, polismyndighet och regering tycks överens om att det är för tidigt att tala om en varaktig vändning. Underlaget för rekrytering, narkotikamarknadens lönsamhet och de internationella kopplingarna till Turkiet och, enligt amerikanska och svenska säkerhetsmyndigheter, även till Iran, kvarstår. Det som syns i siffrorna 2024 är ett första uppehåll i en utveckling som tog ett decennium att bygga upp.
