Polis och tull bedömer att mellan 4 000 och 5 000 illegala vapen i Sverige finns i omlopp. Frågan om varifrån kommer illegala vapen i Sverige har förändrats i takt med att kanalerna växt. Den kriminolog som arbetar närmast Polismyndighetens egen statistik tror att enbart Stockholms län rymmer mellan 5 000 och 10 000 illegala skjutvapen. Vapnen smugglas in via minst fyra parallella kanaler, och bilden av Balkan som den enda källan stämmer inte längre.
En försörjning utan en enda källa
De illegala vapnen i Sverige strömmar in genom flera oberoende försörjningskedjor som löper parallellt. Smuggling av vapen sker via flera vägar samtidigt, och flera olika smugglarrutter används parallellt. Polisen och tullen, närmare bestämt Polisen och Tullverket, samlar sin gemensamma bedömning på Nationellt skjutvapencenter, ett organ som de två myndigheterna bildade 2022 som svar på det eskalerande skjutvapenvåldet. Vapenbrotten har följt samma kurva. Brottsförebyggande rådet, Brå, har dokumenterat utvecklingen i flera rapporter.
“De allra flesta vapnen är på ett eller annat sätt insmugglade”, säger Johan Gustafsson, kriminalinspektör på polisens Nationella operativa avdelning, till Göteborgs-Posten i en intervju publicerad sista december 2024. Jesper Liedholm, vapenexpert vid Tullverket, formulerar det skarpare i en intervju med TV4 i oktober 2025: “Mer än 90 procent av vapnen i den kriminella miljön är smugglade.”
Tullverket beslagtar ungefär 60 till 100 vapen per år vid gränsen. Polisen tar över 1000 vapen om året inne i Sverige varje år. Differensen visar var trycket egentligen finns. Liedholm uppskattar i samma intervju att Tullverkets beslag motsvarar ungefär en tiondel av det faktiska smugglingsflödet. Vapen och ammunition förs in via samma kanaler. Vapensmugglare arbetar sällan ensamma.
Balkan: arvet efter Jugoslavienkrigen
Den första och historiskt största försörjningskanalen för illegala vapen från Balkan härstammar från jugoslavienkrigen. När de jugoslaviska krigen tog slut 1999 lämnade konflikterna kvar enorma mängder vapen från forna Jugoslavien i regionen. Bosnien, Serbien och Kosovo blev en ständig reserv. Många av vapnen var aldrig registrerade i något offentligt register. Smuggling från Balkan har sedan dess varit en huvudkanal.
Sven Granath, kriminolog och analytiker på Polismyndigheten, har studerat smugglingen mellan Balkan och Sverige i flera år. “Det är svårt att uppskatta exakt hur många vapen som finns, men i Stockholms län uppskattar vi att det finns 5 000–10 000”, sa han i SVT:s morgonstudio i december 2022.
Vapen från forna Jugoslavien dominerar Polisens beslagsstatistik. I en sammanställning av beslagtagna vapen kopplade till skjutningar 2015–2019 toppar serbiska Zastava-pistoler kategorin halvautomatiska pistoler med 26 fall, följda av Glock med 13 och CZ med 7. I kategorin helautomater är dominansen ännu tydligare: 19 av 28 beslagtagna helautomater var Zastava M70, en jugoslavisk kopia av AK-47 ur Kalashnikov-familjen. Övriga Kalashnikov-varianter förekommer också. Resterande är Skorpion vz. 61 från Tjeckoslovakien och AK-derivat.
Priserna på Balkan är låga. Ett automatvapen kan köpas för cirka 200 euro där och säljas i Sverige för minst tio gånger så mycket, enligt uppgifter Granath lämnat till SVT. Smugglarna delar ofta upp vapnet i flera komponenter och skickar dem separat, en metod som Europol kallar micro-trafficking. Vapensmugglare har länge använt specialbyggda bilar med dolda utrymmen för transport. Bosniska medborgare har stått åtalade i Sarajevo för organiserad smuggling till Sverige. I ett fall som väcktes 2019 hade gruppen försökt få ut nära 100 handgranater, stora mängder ammunition och ett mindre antal gevär och pistoler.
Det är inte slumpmässigt att Sverige blivit målmarknad. “Vapensmugglingen är inte statisk”, säger Jesper Liedholm. “Det är inte så att det finns en dominerande källa som nästan alla vapen kommer från år ut och år in. Det rör på sig hela tiden.”
Ombyggda gas- och startvapen: EU:s smitväg
Den näst största kanalen utnyttjar en lucka i lagstiftningen inom EU-rätten. Start- och gasvapen säljs licensfritt i flera EU-länder, trots att EU:s vapendirektiv förbjuder vapen som går att bygga om till skarpa. Gaspistoler och startpistoler från Tyskland, Frankrike och Tjeckien är de stora exportörerna. Två modeller dominerar Tullverkets beslag: turkiska Ekol och Zoraki.
I Sverige byggs vapnen om i basementverkstäder. Ombyggnaden kräver byte av pipa och borrning av kammare. Vapnen konverteras till skarpa vapen och konverteras till riktiga skjutvapen genom enkel verkstadsutrustning. Konverterade gasvapen och konverterade startvapen påträffas i kriminella kretsar i tilltagande mängd. Polisen och Tullverket beskriver processen som “relativt enkel”. Ombyggda start- och gasvapen har ökat mest i kriminella kretsar under det senaste decenniet.
Nationellt skjutvapencenter uppskattar att 30 procent av alla vapen i kriminella miljöer i dag är konverterade start- eller tårgasvapen. Under 2023 beslagtog svensk polis 276 ombyggda start- eller tårgasvapen. De kunde länkas till minst 55 skjutningar, varav flera med dödlig utgång.
Lars Kristoffersson, chef för brottsbekämpningen vid Tullverket, varnade redan i februari 2020 om utvecklingen i SVT: “De blir allt mer populära och det finns flera exempel på när ombyggda start- och gasvapen använts i kriminella syften.”
I juni 2024 genomförde Polisen och Tullverket en samordnad nationell insats. Husrannsakningar gjordes på 34 adresser i landet. Resultatet blev 45 vapen i beslag. Av dessa bedömdes 29 initialt som start- och tårgasvapen. Insatsen var direkt riktad mot konverteringskanalen.
Vapensmederna i Skåne, Dalarna och Södermanland
Den tredje kanalen är inte utländsk alls. Den är inhemsk. SvD-journalisterna Mathias Ståhle och Jani Pirttisalo Sallinen kartlade i boken Vapensmederna hur svenska medborgare med god kunskap om vapen tillverkat skarpa skjutvapen i garage och hobbyverkstäder. Smederna fanns främst i Skåne Dalarna och Södermanland, och byggde verksamheten på legalt köpta komponenter.
Försörjningskedjan ser ut så här: slovakiska och tjeckiska handlare säljer partiellt deaktiverade vapen där piporna är igensvetsade. Vapnen får importeras lagligt i Sverige. Svenska smeder byter sedan ut den deaktiverade pipan mot en ny som monteras med standardgängor.
Lagligt köpta vapenkomponenter och ammunition i jaktbutiker fyller i resten. En av personerna som Ståhle och Sallinen följde, “Patrik” från Skåne, hade enligt åtalet förmedlat så stora volymer från Slovakien att komponenterna ensam räckte för “att utrusta delar av svenska försvaret, kustbevakningen och tullen i flera år”.
En annan av journalisternas källor, en 30-årig familjefar med skytteträning som hobby, tillverkade tusentals patroner i sitt radhusgarage utanför Stockholm. Han sålde dem via krypterade kanaler innan polisen kom honom på spåren. Boken visar att jaktbutikernas legala försäljning av komponenter och ammunition utgör infrastruktur som de inhemska smederna bygger sin verksamhet ovanpå.
Glock-luckan via Wien och USA
En fjärde och mer specialiserad kanal utnyttjar en svaghet i Glocks ursprungsland. Glock är österrikiskt, och Glock i Wien går det att köpa vapenstommen licensfritt. Glockpistoler kan därför monteras utan vapenlicens. Ett krav är att stommen inte förs ut ur landet, men det finns inga reella kontroller av att kravet följs.
Resterande Glock-komponenter köps licensfritt i USA. Den som monterar ihop dem i Sverige sitter med ett komplett vapen av märket Glock utan en enda licensregistrerad del.
“Glock är attraktiv på den kriminella marknaden och har en väldigt hög status”, säger Jesper Liedholm till GP. “Det har blivit ett begrepp att ha en Glock. Vi ser att det är ett vapen som används i väldigt mycket skjutningar.”
EU-kommissionen lämnade nyligen in en klagan mot Österrikes vapenlagstiftning. Tullverket samarbetar med franska detaljister vars kundinformation används för att kartlägga vilka modeller av startpistoler som hamnar i Sverige efter ombyggnad.
Piratkopiorna: det nya hotet från 2022
Sedan 2022 dyker en ny kategori upp i beslagsmaterialet. Polisen kallar dem piratkopierade vapen eller plagiatvapen. De är industriellt tillverkade kopior av exempelvis Glock, fullt funktionsdugliga och i grova kalibrar. Piratkopierade skjutvapen utgör en växande andel av beslagen.
“De är så bra gjorda att de måste vara industriellt tillverkade i en vapenfabrik”, säger Johan Gustafsson till TV4 i oktober 2025. “Det är till och med så att vapenundersökare runt om i Europa kan missa på att det här är pirattillverkade vapen. Så bra gjorda är de.”
Polisen har enbart under 2025 beslagtagit över hundra plagiatvapen, det vill säga över hundra piratkopierade skjutvapen. Antalet beslag har fördubblats jämfört med 2024. Inga beslag har gjorts hos sportskyttar eller jägare som sökt billigare alternativ. Samtliga ligger i grovt kriminella miljöer.
“Det här är mycket allvarligt”, säger Gustafsson. “De här vapnen är det nya hotet. Det är det nya sättet för kriminella att få vapen.”
Polisens förklaring till uppgången bygger på en enkel marknadsmekanik. När andra kanaler stryps söker köparna nya vägar. När gas- och startvapnen blivit svårare att smuggla genom skärpta lagstiftningar har piratkopiorna fyllt tomrummet.
Så tar sig vapnen in: bilen, paketet, försändelsen
Oavsett vilken av de fyra kanalerna vapnet kommer från passerar det samma gränspunkter. Sverige tar emot ungefär 40 miljoner paket per år. Tullverket plockar manuellt ut försändelser för kontroll. Resten passerar.
Bilen och lastbilen står för en del. Specialbyggda bilar och fordon med dolda utrymmen är vanligast. Färjor och Öresundsbron är de geografiska flaskhalsarna. Tullen kan inte stoppa varje bil. “Vi får alltså inte lov att stå på Öresundsbron och stoppa varenda bil för genomsökning”, säger Liedholm till GP. “Det strider mot den fria rörligheten.” Fri rörlighet inom EU sätter ramarna för tullens arbete.
Post- och paketflödet är den andra huvudvägen. Sedan 1 mars 2021 har Tullverket befogenhet att lägga postspärr även på försändelser misstänkta för att innehålla vapen, ammunition eller explosiva varor. Innan dess gällde befogenheten enbart narkotika.
Tullverkets resurser har vuxit. Under 2017 till 2021 ökade myndighetens anslag med 30 procent. Personalstyrkan växte med cirka 350 årsarbetskrafter. För 2022 sköt riksdagen till ytterligare 175 miljoner kronor. Trots det räcker resurserna inte långt. “Det vore orealistiskt att föreställa sig att Tullverket ska kunna vara så effektiva och göra så mycket beslag, med de resurser vi har, att problemen försvinner inne i landet”, säger Liedholm. AI-stödd röntgenanalys av paketflödet är på väg, men inte i drift.
Vad ett vapen kostar och vad det orsakar
Priset på den svenska svarta marknaden har stigit kraftigt. Karwan Faraj, frilansjournalist med lång erfarenhet av att bevaka gängkriminalitet, anger för TV4 i oktober 2025 att ett handvapen på gatan kostar upp till 50 000 kronor i dag. För tio år sedan låg priset på 10 000 till 15 000 kronor.
Vapnen lever länge. Ammunitionen gör det inte. “Vapnen kan leva i hundra år, men ammunitionen gör man av med rätt kvickt”, konstaterar Jesper Liedholm, Tullverkets vapenexpert. En del av ammunitionen är hemmasnickrad ammunition, ren egentillverkad ammunition. En annan del köps legalt av personer med vapenlicens och säljs vidare till kriminella. Återförsäljare är sedan en EU-regel infördes i svensk vapenlag skyldiga att anmäla orimliga inköpsvolymer. Vapenlagen följer i sin tur EU:s gemensamma vapendirektiv.
Konsekvenserna syns i Brå:s statistik. Under 2024 registrerades 270 skjutningar i Sverige. 44 personer dödades. 57 skadades. Det är en minskning med nästan 28 procent jämfört med 2023, då 363 skjutningar registrerades med 53 döda och 109 skadade. Under rekordåret 2022 låg siffran på 391 skjutningar, 62 döda och 107 skadade.
Brå publicerade i mars 2025 en analys av det dödliga våldet 2014 till 2021. Av 307 fall med skjutvapen användes legalt registrerat vapen i 19 fall, eller 6 procent. I de 19 fallen var medianåldern på gärningsmannen 54 år och 65 procent av offren var kvinnor. I gärningar med illegalt vapen är gärningsmannen medianålder 22 år och 97 procent av offren män. Sverige ligger på knappt fyra dödsskjutningar per miljon invånare. Det är högt i europeisk jämförelse.
Polisens och tullens motåtgärder
Mot detta står en lagstiftningskurva som rört sig snabbt. 2014 höjdes minimistraffet för grovt vapenbrott från sex månader till ett års fängelse. 2018 höjdes det till två år. 2025 höjdes det igen, till fyra år. “Minimistraffet har åttadubblats på elva år”, konstaterar Johan Gustafsson.
Den 1 december 2020 trädde en lagändring i kraft som gjort vapensmuggling till ett eget brott. Straffskalan följer vapenbrottets. Vid grovt vapenbrott och vapensmuggling i grov form gäller obligatorisk häktning. Tullverket fick utökade befogenheter att använda tvångsmedel och rätt att inleda förundersökning i vissa vapenärenden.
Internationellt samarbete har stärkts genom EMPACT, EU:s plattform för brottsbekämpande myndigheter, med analytiskt stöd från Europol och Frontex. Vapensmuggling är ett prioriterat brottsområde inom EMPACT. Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 har EMPACT explicit pekat ut risken för att vapen från krigszonen ska nå europeiska kriminella marknader. Kriget i Ukraina anges som ett av de tydligaste skälen till oro. Finansminister Mikael Damberg formulerade regeringens position i sitt skriftliga svar till riksdagen den 22 juni 2022: “Trots att åtgärder vidtagits på såväl nationell nivå som på EU-nivå fortsätter tillgången på illegala vapen att vara god, inte minst från länderna på västra Balkan och från vissa medlemsstater.”
Nationellt skjutvapencenter samlar polis och tull under ett tak och bygger metodik kring spårning. Centret söker inte bara enskilda smugglare, utan källor i ursprungsländerna. “Vi tror mycket på att stoppa vapnen innan de når ens landet”, säger Johan Gustafsson. “Kan vi få bort källan från spelplanen kommer det inte några fler vapen därifrån. I teorin kan det ge större effekt än att försöka ta var tionde smuggling från den källan”, fyller Jesper Liedholm i.
Vad statistiken visar 2024 och 2025
År 2024 markerade ett tydligt trendbrott. Skjutningarna minskade med 28 procent jämfört med 2023. Antalet döda minskade från 53 till 44. Brå tolkar siffrorna försiktigt i sin rapport från augusti 2024 om ökningen av skjutvapenvåldet 2005 till 2023. Rapporten visar att kriminella organisationer förändrats över tid, från hierarkiska gäng till mer mobila och fragmenterade nätverk, och att de unga som tidigare förvarade vapen i dag rekryteras som skyttar.
Brå-forskaren Jonas Öberg har i en tidigare rapport från 2020 dokumenterat den dramatiska ökningen i användning av automatvapen vid dödligt våld. “Automatvapen var knappt förekommande under den första studieperioden, men utgjorde över en fjärdedel av alla skjutvapenfall 2013–2017”, säger Öberg. Sammanfattningen från Brå pekar på cirka 1 600 militära automatvapen i omlopp i Sverige.
Geografin är koncentrerad. 35 procent av skjutningarna sker i Stockholmsregionen och Stockholm. 26 procent i Västra Götaland med Göteborg. 23 procent i Skåne med Malmö. Resterande 16 procent fördelas över övriga län.
Konstaterade fall av dödligt våld låg 2025 på 84, ner från 92 året före. Skjutvapen var inblandat i 42 fall, eller 50 procent. Kniv låg på 27. Av offren var 59 män och 25 kvinnor. Dödligt våld med skjutvapen är fortsatt den dominerande dödsorsaken bland män i kriminell miljö, ett mönster som mord i dessa nätverk följt sedan mitten av 2000-talet. Gängkriminalitet har förändrat statistiken över dödligt skjutvapenvåld i grunden.
Luckorna som återstår
Trots minskningen 2024 och de skärpta straffen kvarstår de strukturella problemen. Tullen får inte stoppa fordon utan misstanke. Den fria rörligheten i EU sätter en gräns. Resurserna räcker inte för att granska 40 miljoner paket. Maxstraffet för olagligt innehav av ammunition är fortfarande sex månader oavsett mängd, en obalans som Polismyndigheten påpekat i lagstiftningssammanhang. Ammunition och lagändringar har inte hängt med i takt med vapenbrottens straffskärpningar.
Konverterbara gas- och startvapen säljs fortfarande licensfritt i flera EU-länder, trots EU:s direktiv. Glock-stommen kan fortfarande köpas i Wien. Piratkopiorna är en helt ny kategori utan färdig lagstiftning. Vapen från Ukrainakriget har identifierats som möjlig framtida källa, men exporten dit av illegala vapen är så här långt liten enligt Damberg-svaret. Vapen från Ukraina kan dock öka när kriget är slut. Liedholm sammanfattar läget i sin TV4-intervju: “Vi är inte bemannade för att kunna ta ens hälften av alla vapen.”
Det är via post och paket, via Öresundsbron, via deaktiverade Slovakien-vapen och via Wien-stommar och tjeckiska startpistoler som vapnen fortsätter ta sig in. De fyra kanalerna ersätter inte varandra. De fungerar samtidigt.
