Kriget i Jemen är inne på sitt elfte år. Huthirebellerna i Jemen kontrollerar Sanaa och större delen av norra Jemen, den internationellt erkända regeringen sitter i Aden, och i Röda havet råder första halvåret 2026 en sex månader gammal vapenvila efter två år av attacker mot handelsfartyg och attacker mot kommersiella fartyg. FN beskriver fortsatt situationen i Jemen som världens värsta humanitära kris. 22 miljoner är beroende av humanitär hjälp, 18 miljoner är akut beroende, och nästan 4 miljoner befinner sig på flykt inom landet. Konflikten i Jemen står efter tio år utan fredsavtal i sikte.
Vad är situationen i Jemen idag?
Situationen i Jemen är låst militärt och försämrad humanitärt. Den vapenvila som etablerades i slutet av 2022 håller i huvudsak, men något fredsavtal är inte i sikte. Frontlinjerna har inte rört sig nämnvärt sedan 2022, med ett undantag: i början av 2026 återtog saudistödda styrkor kontrollen över Hadramawt-provinsen från separatister i södern.
Huthirebellerna styr Sanaa och Röda havs-kusten. Den internationellt erkända regeringen, ledd av Presidentrådets ordförande Rashad al-Alimi, sitter i Aden. Saudi-ledda koalitionen, som intervenerade i mars 2015, har dragit sig tillbaka från direkta luftattacker men finansierar fortsatt regeringssidan.
Sedan oktober 2025 är Röda havs-blockaden pausad. Huthi tystnade efter att Gaza-vapenvilan trädde i kraft 10 oktober 2025, och redan 6 maj 2025 hade Trump-administrationen meddelat en bilateral vapenvila mellan USA och huthi efter två månader av bombningar. Den ekonomiska kollapsen är dock värre än någonsin: jemenitiska rialen har deprecierat med över 90 procent i regeringskontrollerade områden under tio år, varav 30 procent under februari 2025.
Vilka strider i Jemen?
Tre huvudaktörer dominerar konflikten i Jemen: huthirebellerna i norr, den internationellt erkända regeringen i söder och Saudi-ledda koalitionen som stöder regeringen militärt och ekonomiskt. Iran stöder huthi indirekt med vapen och teknik. En fjärde aktör, Södra övergångsrådet, kontrollerar delar av södern och samarbetar löst med regeringen.
Huthirebellerna (Ansar Allah)
Huthirebellerna i Jemen kallar sig själva Ansar Allah, “Guds anhängare”. Rörelsen är shiamuslimsk av zaiditisk gren och grundades på 1990-talet av Hussein al-Houthi, en lärd och rebelledare som kritiserade den jemenitiska regeringen för att stå under inflytande av USA och Saudiarabien. Shiamuslimska huthier företräder en gren av zaiditisk shia av zaiditisk gren som styrde Jemen i över tusen år innan zaiditernas imamdöme störtades 1962. Hussein al-Houthi dödades 2004 men rörelsen lever vidare under hans bror Abdul-Malik al-Houthi.
Huthi har sina rötter i Saada-provinsen i norra Jemen. Med folkligt stöd intog rörelsen Saada 2004, vilket blev deras operativa högkvarter. I september 2014 intog huthier huvudstaden Sanaa formellt, och i februari 2015 störtade de presidenten Hadi. Idag kontrollerar de shiamuslimska rebellerna Sanaa, större delen av nordvästra Jemen och Röda havs-kusten.
Huthi-regeringen är inte internationellt erkänd. Den politiska ledningen utgörs av det högsta politiska rådet under president Mahdi al-Mashat. Den 28 augusti 2025 dödade Israel huthi-premiärministern Ahmed al-Rahawi tillsammans med nio ministrar och två andra toppmän i en luftattack mot Sanaa. Mashat befordrade två dagar senare vice premiärministern Mohammed Miftah till tillförordnad regeringschef.
Den internationellt erkända regeringen
Den internationellt erkända regeringen styrs sedan april 2022 av ett presidentråd under president Rashad al-Alimi. Rådet ersatte Abd Rabbu Mansour Hadi, som varit presidenten sedan 2012 men avsattes från sin position av Saudiarabien i april 2022 för att bredda regeringens politiska bas. Säte är hamnstaden Aden i södra Jemen.
Regeringen kontrollerar provinserna i söder och öster, däribland Aden, Hadramawt och Ma’rib. Den är beroende av saudiska finansieringar för löneutbetalningar och drift av offentliga tjänster. Inhemskt utmanas regeringen av Södra övergångsrådet, som vill se en återuppdelad jemenitisk stat med ett självständigt södra Jemen.
Saudi-ledda koalitionen
Saudiarabien leder en koalition ledd av Saudiarabien som intervenerade i mars 2015 efter att huthier intog huvudstaden Sanaa och avsatte Hadi. Operationen kallades Decisive Storm och inleddes 26 mars 2015. Den saudiledda koalitionen utgjordes vid bildandet av nio länder: Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Bahrain, Kuwait, Sudan, Marocko, Egypten, Senegal och Jordanien. USA, Storbritannien och Frankrike har bidragit med logistik och underrättelser.
Saudiarabien har gradvis dragit ner sina direkta operationer sedan vapenvilan 2022 och fokuserar idag på politisk styrning genom presidentrådet och finansiering av regeringssidan. I början av 2026 stärkte Saudiarabien sitt grepp över presidentrådet och stödde återtagandet av Hadramawt från separatister.
Hur bröt kriget i Jemen ut?
Kriget i Jemen bröt ut i sin nuvarande form 2015 men dess rötter går tillbaka till den arabiska våren och statskollapsen 2011–2014. Den utlösande händelsen var huthirebellernas intåg i Sanaa september 2014 och avsättningen av president Hadi i februari 2015. Saudi-ledda koalitionen ingrep en månad senare.
Från arabiska våren till statskollaps
President Ali Abdullah Saleh, som styrt Jemen i 33 år, tvingades avgå 2011 efter folkliga protester under den arabiska våren. Hans vicepresident Abd Rabbu Mansour Hadi tog över 2012 i en övergångsregering. Hadi misslyckades med att hantera ekonomin, korruptionen och de regionala spänningarna, samtidigt som al-Qaida på arabiska halvön expanderade i södern.
Huthirebellerna utnyttjade tomrummet. I september 2014 marscherade de in i Sanaa och tog kontroll över viktiga regeringsbyggnader. I januari 2015 placerades Hadi i husarrest. I februari flydde han till Aden och därefter till Riyad.
Intervention 2015
Saudi-ledda koalitionen inledde Operation Decisive Storm 26 mars 2015 med luftangrepp mot huthi-mål. Målet var att återinsätta Hadi. Tio år senare har Hadi avlägsnats av sina egna sponsorer, koalitionen har avbrutit direkta strider, men huthi sitter kvar i Sanaa.
Sedan 2015, sedan kriget bröt ut, har cirka 233 000 människor dödats fram till 2019 enligt UNDP. Sedan 2014, då huthier först intog huvudstaden Sanaa, har konflikten i Jemen stadigt eskalerat. Merparten av dödsfallen var indirekta: svält, matbrist, kollapsad sjukvård och vattenburna sjukdomar, framför allt kolera. Röda Korset uppger att minst 15 000 civila dödats i direkta stridshandlingar. Oxfam summerade vid tioårsmarkeringen 2025 över 19 000 döda i konflikten.
Hur stor är den humanitära krisen?
Den humanitära krisen i Jemen är världens värsta enligt FN. Sedan 2015 har behovet av humanitärt bistånd ökat varje år, och idag är 22 miljoner människor beroende av humanitärt bistånd, 18 miljoner akut, och cirka 11 miljoner i livshotande nöd. Nästan 4 miljoner jemeniter är internt fördrivna och 270 000 har lämnat landet, främst till Djibouti, Somalia och Saudiarabien.
“Kriget i Jemen har pågått sedan 2015 och drivit det redan fattiga landet ner i världens största humanitära kris”, konstaterar svenska Röda Korset.
Svält och matosäkerhet
17 miljoner jemeniter är matosäkra enligt World Food Programme. FN-organisationer har beräknat att inemot 20 miljoner jemeniter riskerar svält om striderna mellan olika fraktioner inte upphör och stora mängder förnödenheter kan föras in. Globalis uppskattade att 161 000 personer skulle dö av hunger under 2022.
Spannmål och olja är de huvudsakliga importerna. Hodeidah-hamnen vid Röda havet är livsnerven för biståndsförsörjningen. Närhelst hamnen stängs eller hotas av strider drabbar effekten miljoner människor på flykt och miljoner barn i undernäring.
Sjukvård och kolera
40 procent av sjukvårdsanläggningarna i Jemen är delvis eller helt funktionella, enligt Oxfam. Resten lider av brist på personal, läkemedel, elektricitet och utrustning. Det jemenitiska sjukvårdssystemet är i praktiken parallellt: ett system i huthi-områdena, ett i regeringskontrollerade områden, båda underfinansierade. Jemen har upplevt fyra större kolerautbrott sedan 2016, det största med över 2,5 miljoner registrerade fall. Difteri och mässling har återkommit efter att vaccinationsprogrammen kollapsat. UNICEF varnar för att hundratusentals undernärda barn riskerar dö utan akut näringsstöd.
Internt fördrivna
Över 4 miljoner människor är internt fördrivna i Jemen. Många bor i informella läger längs frontlinjerna eller i värdfamiljer i Ma’rib, Aden och Taiz. En oproportionerligt stor andel av de internt fördrivna är kvinnor och barn. Tusentals barn på flykt är ensamkommande efter att ha förlorat föräldrar i strider eller på flykten. UNHCR har genom sina partner gett skydd och rättshjälp till miljoner barn och vuxna i lägren. Akut undernäring drabbar omkring 2,2 miljoner barn under fem år enligt FN:s senaste mätning.
Ekonomisk kollaps
Jemenitiska rialen har deprecierat med över 90 procent i regeringskontrollerade områden under de senaste tio åren. Endast i februari 2025 förlorade valutan 30 procent av sitt värde. Två parallella valutor cirkulerar: en gammal serie kontrolleras av huthi i norr, en ny serie tryckts av regeringen i Aden. Konsekvensen är att en jemenit med lön i ena valutan inte kan handla i andra delen av landet utan stora växlingsförluster.
“Jemeniter förtjänar, och har rätten till, att leva i säkerhet, ha tillgång till mat, vatten och sjukvård”, säger Pauline Chetcuti, talesperson för Oxfam International.
Vattenbristen förvärrar krisen. Jordbruket förbrukar 90 procent av Jemens vattenresurser, varav cirka hälften går till odling av khat, en mild narkotika som tuggas dagligen av en stor del av befolkningen. Khat-odlingen tar mark och vatten från livsmedelsproduktion.
Vad händer i Röda havet?
I Röda havet pågick mellan oktober 2023 och oktober 2025 en av de allvarligaste blockaderna av internationell sjöfart sedan kalla kriget. Huthirebellerna attackerade 178 fartyg under tvåårsperioden, sänkte fyra och dödade nio sjömän, enligt data från Armed Conflict Location and Event Data. Två kommersiella fartyg kapades med totalt 36 gisslan. En besättningsmedlem är fortsatt i huthi-förvar i maj 2026.
Galaxy Leader och starten på blockaden
Kapningen av Galaxy Leader 19 november 2023 markerade starten på blockaden. Det Bahamas-flaggade lastfartyget kapades i södra Röda havet, och 25 besättningsmedlemmar togs som gisslan och fördes till Hodeidah. Kapningen var första betydande incidenten i den blockad som huthi motiverade med solidaritet med Hamasrörelsen och stöd för palestinierna under kriget mellan Israel och Hamas, efter Hamas anfall 7 oktober 2023.
Cirka 12 procent av världshandeln passerar Suezkanalen i normalt läge. Hundratals fartyg dirigerades om söder om Sydafrika under blockaden, vilket förlängde transporttiderna med 10 till 14 dagar och höjde fraktpriser med upp till 300 procent på vissa rutter. Maersk och andra stora rederier ledde om merparten av sina containerfartyg.
Operation Prosperity Guardian och Aspides
USA lanserade Operation Prosperity Guardian 18 december 2023 för att skydda handelsfartyg. Koalitionen samlade Storbritannien, Australien, Bahrain, Kanada, Danmark, Nya Zeeland, Norge, Seychellerna och Singapore. Första direkta luftangreppen mot huthi-mål i Jemen ägde rum 12 januari 2024.
EU lanserade Operation Aspides 19 februari 2024 som en parallell defensiv operation. Sverige deltog tillsammans med Belgien, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Lettland och Nederländerna. Aspides fokuserade på eskort och försvar snarare än offensiva slag.
Huthi-arsenalen som hotade fartygen rymmer iranska kryssningsrobotar av Quds-modellen med en räckvidd på 1 400 kilometer och ballistiska missiler av typen Qadr med 1 900 kilometers räckvidd. Shahed-136-drönare och iransk-tillverkade antiskeppsmissiler har också använts i drönarattacker mot tankfartyg och containerfartyg.
USA:s bombningar 2025
Trump-administrationen inledde Operation Rough Rider 15 mars 2025. På operationens första dag dödades 53 personer i luftangrepp mot huthi-mål i sju jemenitiska provinser. Den dödligaste enskilda attacken inträffade 17 april 2025 vid Ras Issa-hamnen, där minst 74 personer dödades. Den 4 maj 2025 lyckades en huthi-missil tränga igenom Israels luftförsvar och slå nära Ben Gurion-flygplatsen. Sex personer skadades lätt till måttligt.
Under hela Röda havs-krisen dödades 134 till 207 huthi-soldater enligt USA:s siffror, tre amerikanska soldater, 319 jemenitiska civila och 2 israeliska civila. 15 amerikanska MQ-9 Reaper-drönare och tre F/A-18 Super Hornet-jaktplan förlorades.
Vapenvilan och pausen
Den 6 maj 2025 meddelade USA en bilateral vapenvila mellan USA och huthi. Bombkampanjen upphörde och huthi accepterade att inte attackera amerikanska fartyg. Israel-attackerna fortsatte i mindre skala fram till 10 oktober 2025, då Gaza-vapenvilan trädde i kraft. Sedan dess har huthi pausat alla attacker mot internationell sjöfart och mot Israel. Sjötrafiken genom Bab-el-Mandeb och Suezkanalen har återhämtat sig till cirka 75 procent av 2022 års nivåer i maj 2026.
Vilken roll spelar Iran och Saudiarabien?
Konflikten i Jemen är delvis ett krig via ombud, ett proxykrig mellan Iran och Saudiarabien. De två regionala stormakterna har varit ärkefiender i decennier längs en skiljelinje mellan shia och sunni och stöder olika sidor i flera konflikter i Mellanöstern. Det betyder dock inte att Iran styr huthi eller att Saudiarabien helt kontrollerar den jemenitiska regeringen.
Iran och vapenflödet
Iran har försett huthi med vapen, teknik och utbildning sedan minst 2015. FN:s expertpanel om Jemen har dokumenterat smuggelflöden av missiler, drönare och elektroniska komponenter från Iran via Oman och Somalia. Iran självt har förnekat direkt vapenstöd men erkänt politiskt och religiöst samröre. Hizbollah i Libanon har skickat instruktörer.
Iran har dock begränsat inflytande över huthi:s strategiska beslut. När huthi öppnade Röda havs-fronten i oktober 2023 var det enligt USA:s underrättelser ett beslut taget i Sanaa, inte i Teheran. Iran välkomnade utvecklingen men hade inte initierat den.
Saudiarabiens reträtt
Saudiarabien har gradvis dragit sig tillbaka från direkta militära operationer sedan 2022. Riyad ledde Operation Decisive Storm 2015 men har lidit ekonomiska och diplomatiska kostnader för kriget. Vapenvilan i april 2022, medlad av Oman, gav Saudiarabien en utväg från ett krig som visat sig oförmöget att besegra huthi militärt.
Iran och Saudiarabien återupprättade diplomatiska förbindelser i mars 2023 genom kinesisk medling. Återupprättandet underlättade vapenvilan i Jemen, även om de underliggande motsättningarna kvarstår.
Vad gör FN och världen?
FN driver världens största humanitära operation i Jemen och har varit den centrala medlaren i fredsförhandlingarna. Resultaten har varit blygsamma. Inget fredsavtal har slutits sedan kriget bröt ut.
Säkerhetsrådets resolution 2739
Den 27 juni 2024 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2739. Tolv länder röstade för, inget land emot. Algeriet, Kina och Ryssland lade ner sina röster. Resolutionen krävde att huthirebellerna omedelbart upphör med attacker mot handelsfartyg i Röda havet, att vapenembargot mot huthi-ledare efterlevs, och att besättningen på Galaxy Leader friges. Generalsekreteraren beordrades rapportera månadsvis om Röda havs-krisen.
Svenska FN-förbundet kommenterade att “huthirebellernas återkommande attacker mot fartyg i Röda havet har blivit en gemensam internationell angelägenhet.”
Hans Grundberg och fredsförhandlingarna
Hans Grundberg är FN:s sändebud till Jemen sedan september 2021. FN:s sändebud har lett medlingsarbetet och lyckades 2022 medla fram en Oman-medlat vapenvila om sex månader som har förlängts informellt sedan dess. Grundberg har dock inte lyckats få till stånd ett bindande fredsavtal mellan huthi och den internationellt erkända regeringen.
Stockholmsavtalet
Det första stora medlingsförsöket under det nuvarande kriget skedde i december 2018 i Sverige. Stockholmsavtalet innehöll en vapenvila i Hodeidah och hamnstäder, fångutbyte och konsultationer om Taiz. Avtalet implementerades bara delvis men erkänns som det första genombrottet sedan kriget bröt ut. Sverige har sedan dess hållit en aktiv profil i Jemenfrågan inom EU och FN.
Vad väntar 2026?
Det militära läget i Jemen är fruset, det politiska låst och det humanitära försämrat. Tre faktorer avgör utvecklingen under resten av 2026: huthi-ledarskapets återuppbyggnad efter al-Rahawi-likvideringen, presidentrådets förmåga att hålla samman regeringssidan efter Hadramawt-återtagandet, och om Gaza-vapenvilan håller.
Skulle vapenvilan i Gaza bryta riskerar Röda havet att åter stängas. Skulle ekonomin fortsätta kollapsa kan svältkrisen utlösa massflykt över Adenviken till Afrikas horn. Skulle Saudiarabien förlora intresse för att finansiera regeringen kan Aden falla. Något av scenarierna är fullt möjligt.
Det enda som med säkerhet inte sker under 2026 är fred. Ingen part har visat reell vilja att kompromissa om de centrala stridsfrågorna: kontroll över norra Jemen, oljeintäkterna i öster, och en gemensam centralbank. Tio år efter att kriget bröt ut är situationen i Jemen vad den var i februari 2026: en sönderslagen stat, en pausad blockad, och världens värsta humanitära kris.