Vilka länder har sämst pressfrihet i världen? Eritrea, Nordkorea, Kina, Iran och Ryssland tillhör de länder som RSF rankar lägst. Bilden förstärks av Committee to Protect Journalists, som dokumenterar 361 journalister i fängelse vid årets slut 2024 och 124 journalister dödades samma år, varav 85 i Gaza. Eritrea ligger på sista plats för tredje året i rad, 180 av 180. Den svenske medborgaren Dawit Isaak har då hållits fängslad utan rättegång i 25 år.
Pressfriheten är på sin lägsta nivå på 25 år
Världsgenomsnittet i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex (World Press Freedom Index) har sjunkit under 55 poäng för första gången sedan mätningarna inleddes 2002. Pressfriheten har därmed sjunkit till sin lägsta nivå sedan mätningarna inleddes. Över hälften av världens länder klassas i kategorierna svår eller mycket svår pressfrihet. Det globala genomsnittet av pressfrihet pekar nedåt på alla indikatorer.
År 2002 utgjorde de länderna 13,7 procent av världen. År 2026 är siffran 52,2 procent. Andelen människor som lever i ett land med god pressfrihet har under samma period gått från ungefär 20 procent till mindre än en procent av världens befolkning. Endast sju länder uppfyller kriterierna för god pressfrihet enligt RSF:s pressfrihetsindex 2025.
Erik Larsson, talesperson för Reportrar utan gränser Sverige, beskriver utvecklingen som dramatisk:
“Pressfriheten är på sin lägsta nivå på 25 år. Journalistik kriminaliseras i allt större utsträckning. Det mest oroande är att lagar används som vapen.”
Antalet länder i kategorin mycket svår för pressfriheten ökade från 36 till 42 mellan 2024 och 2025. När 42 länder klassas som mycket svåra för pressfrihet är det den högsta siffran i RSF:s historia. Tre av fyra människor i världen lever globalt i autokratier, enligt V-Dems demokratiindex från 2025 — den sämsta nivån sedan 1978. Yttrandefriheten har försämrats i 44 länder under 2024, mot 35 länder 2023. Pressfrihet pressas globalt av såväl ekonomiska som politiska krafter.
Så mäter Reportrar utan gränser pressfrihet i 180 länder
Reportrar utan gränser publicerar sitt pressfrihetsindex årligen sedan 2002. Indexet rankar 180 länder och territorier på en skala från 0 till 100 poäng, där 100 poäng är optimalt.
Bedömningen vilar på fem indikatorer:
- Politisk indikator — i vilken grad regeringen ingriper mot redaktionellt arbete.
- Rättsligt ramverk — lagstiftningens stöd för pressfrihet, missbruk av åtal och nationella säkerhetslagar.
- Ekonomisk kontext — om redaktioner kan finansiera sin verksamhet utan politisk styrning.
- Sociokulturell kontext — kulturella hinder, hot mot kvinnliga journalister, grupper utan röst.
- Säkerhetsindikator — risken att dödas, fängslas eller attackeras i tjänst.
Resultatet blir en sammanvägd poäng som placerar varje land i en av fem kategorier: god pressfrihet, tillfredsställande, problematisk, svår, eller mycket svår. Norge är 2026 fortfarande det enda landet som klarar kategorin god i samtliga fem indikatorer.
Länderna med sämst pressfrihet i världen 2025
De tio sista platserna i RSF:s pressfrihetsindex 2025 och pressfrihetsindex 2026 domineras av Eritrea, Nordkorea, Kina, Iran, Ryssland, Vitryssland, Turkmenistan och Saudiarabien. Hongkong, som tidigare räknades till de friare territorierna i Asien, har tappat 122 placeringar sedan indexet började mätas och närmar sig nu fastlandets nivåer.
Eritrea: sista plats för tredje året i rad
Eritrea ligger på plats 180 i RSF:s 2026-index, det vill säga sist av samtliga rankade länder. Det är sista plats för tredje året i rad. Privata medier är förbjudna sedan 2001. Statliga medier är det enda som tillåts under Isaias Afewerkis enpartiregim. Pressfriheten är obefintlig och censur är total.
Dawit Isaak fängslad sedan 2001, då han som svensk-eritreansk journalist på den oberoende tidningen Setit greps i Asmara den 23 september tillsammans med tio andra reportrar. Han har sedan dess hållits utan rättegång under president Isaias Afewerki — vid våren 2026 har det gått 25 år. Enligt RSF har Isaak aldrig fått åtal prövat i domstol. Eritrea representerar i RSF:s sammanställning det yttersta värsta exemplet på vad en sluten diktatur betyder för fri press, för oberoende journalistik och för Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex som helhet.
Nordkorea: totalkontroll under Kim Jong-Un
Nordkorea hör till de fem sista länderna i samtliga RSF-mätningar sedan indexet skapades. Inga oberoende medier existerar. Utländska journalister får i praktiken inte rapportera fritt från landet, och nordkoreanska medborgare straffas hårt för att lyssna på utländsk radio.
Globalis tabelldata för 2026 ger Nordkorea 12,67 poäng av 100. Kim Jong-Uns regim kontrollerar varje del av informationsflödet, från statskanalen KCTV till de hårt övervakade mobilnäten. Den interna propagandan är total och censur och självcensur går hand i hand. All journalistik som produceras inom landet är statlig propaganda. Det är tabloid eller statligt med ett uns av nyansering. Säkerhet för journalister existerar inte ens som koncept.
Kina: världens största fängelse för journalister
Kina är världens största fängelse för journalister enligt Committee to Protect Journalists CPJ-rapport 2024. Den exakta siffran är svår att verifiera på grund av censur, men landet har toppat CPJ:s lista i flera år i följd. Globalis ger Kina 10,24 poäng — bland indexets allra lägsta. Det är världens flest fängslade journalister på en plats.
Under Xi Jinping har regimen under det senaste decenniet skärpt kontrollen över redaktioner, sociala medier och utländska korrespondenter. Effekten är tydligast i Hongkong, där Jimmy Lai, grundare av Apple Daily, dömdes i slutet av 2025 till 20 års fängelse enligt National Security Law. Det är det längsta straff som någonsin utdömts mot en journalist i territoriet. Hongkongs medieklimat har förändrats radikalt sedan säkerhetslagen infördes 2020. Lagstiftning i Kina kriminaliserar idag rapportering om bland annat Tibet, Xinjiang och Hongkong.
Iran: plats 177 under regimens repression
Iran ligger på plats 177 av 180 i 2025 års index. RSF beskriver situationen som “präglat av regimens repression”. Lagstiftningen kriminaliserar rapportering som anses skada nationens säkerhet, och kvinnliga journalister utsätts för särskilt hård bevakning. Hot mot journalister är vardag och fysiskt våld förekommer regelbundet.
Ahmadreza Djalali, svensk-iransk forskare och katastrofmedicinsk specialist, greps 2016 i Teheran. Han har dömts till döden anklagad för spionage, en dom som FN:s särskilda rapportörer flera gånger krävt upphävd. Djalali räknas av Svenska Unescorådet som en av fyra svenska medborgare fängslade för att de utövat press- och yttrandefrihet.
Ryssland: plats 172 och förföljelse i exil
Ryssland ligger på plats 172 i RSF:s 2026-index. CPJ dokumenterade 30 journalister fängslade i landet per 1 december 2024. RSF:s sammanställning från cpj-data, kompletterad med egna källor, anger 48 fängslade i april 2026. Skillnaden förklaras delvis av att RSF räknar in personer som hålls i sluten häktning utan formellt åtal.
Under Vladimir Putin har Rysslands regim sedan invasionen av Ukraina 2022 stiftat lagar som kriminaliserar att kalla kriget för krig. Oberoende redaktioner som Novaja Gazeta, Meduza och TV Rain har tvingats lägga ner eller arbeta från exil. Den ryska propagandan har samtidigt byggts ut till att täcka rikstäckande tv, radio och stora delar av internet. Enligt RSF undgår inte de exilerade journalisterna förföljelse, “eftersom den sträcker sig långt utanför landets gränser”.
Vitryssland, Turkmenistan och Saudiarabien
Vitryssland — Belarus i RSF:s nomenklatur — hade 31 journalister fängslade per 1 december 2024 enligt CPJ. Att läsa oberoende media kan ge åtal för “extremism”. Aleksandr Lukasjenkos regim har sedan protesterna 2020 byggt ut en omfattande apparat för att tysta journalister och bloggare. Belarus räknas konsekvent till de tio värsta länderna för fri press.
Turkmenistan har länge tillhört Centralasiens tystaste medielandskap. Internet är hårt filtrerat och utländska reportrar släpps sällan in. Saudiarabien föll 14 placeringar i 2026-indexet efter avrättningen av journalisten Turki al-Jasser, som anhållits redan 2018 för pseudonyma inlägg på sociala medier. RSF beskriver händelsen som “myndigheternas upprepade våldshandlingar mot journalister”.
Syrien efter Assad: enda landet som klättrat 36 placeringar
Syrien ligger 2026 på plats 141 — en uppgång på 36 placeringar från föregående år. Det är den största förbättringen i hela indexet. Förändringen följer på Assad-regimens fall vintern 2024–2025. RSF noterar att de nya makthavarna ännu inte etablerat en stabil rättsstat, men att slutna fängelser tömts och utländska reportrar släppts in i större omfattning. Syrien lämnar därmed gruppen sämst pressfrihet i världen för första gången på över ett decennium.
361 journalister fängslade: vad CPJ-siffrorna visar
Committee to Protect Journalists rapporterade i januari 2025 att 361 journalister satt i fängelse vid årets slut den 1 december 2024. Det är näst högsta nivån sedan CPJ började mäta 1992 — rekordet är 370 från 2022. Sammanställning från CPJ visar att antalet bara har sjunkit marginellt sedan dess.
Topp fem fängslare 2024:
| Plats | Land | Antal journalister fängslade (1 dec 2024) |
|---|---|---|
| 1 | Kina | Toppar listan; exakt siffra svår att verifiera |
| 2 | Israel | Nära hälften av Mellanösterns fall |
| 3 | Myanmar | Asia-Pacifics största fängslare |
| 4 | Belarus (Vitryssland) | 31 |
| 5 | Ryssland | 30 |
Asien stod 2024 för 111 fängslade journalister, mer än 30 procent av den globala summan. Mellanöstern och Nordafrika låg på 108. I Europa drivs siffrorna av Azerbajdzjan med 13 och Turkiet med 11. Myanmar har sedan militärkuppen 2021 etablerat sig som regionens mest aktiva fängslare av reportrar.
Mer än 60 procent av de fängslade journalisterna åtalas för terrorism, extremism eller andra brett formulerade antistatliga brott. Lagstiftning används systematiskt som vapen mot pressfriheten.
Jodie Ginsberg, CPJ:s vd, sammanfattar mönstret:
“En ökning av attacker mot journalister föregår nästan alltid en ökning av attacker mot andra friheter. Dessa siffror borde vara en väckarklocka för oss alla.”
Gaza gjorde 2024 till dödligaste året i CPJ:s historia
CPJ dokumenterade minst 124 journalister och mediearbetare dödade under 2024 — deadliest year for journalists sedan organisationen började mäta 1992. Det tidigare rekordet, 113 dödade journalister, kom från Irakkriget 2007.
Av de 124 journalister dödades 85 i Gaza-kriget. CPJ tillskriver samtliga Israels militär. Det motsvarar 68 procent av den globala dödssiffran. Sedan oktober 2023 har enligt RSF över 220 journalister dödats i Gaza, varav minst 70 medan de utförde sitt arbete. Det är den högsta dokumenterade siffran för dödade journalister i ett enskilt konfliktområde sedan andra världskriget. Israel ligger i Reportrar utan gränsers 2025-index på plats 112, ett fall med 11 placeringar.
CPJ har bekräftat fyra journalister som direkt riktade och dödade av israeliska armén i Gaza under 2024: Hamza Al Dahdouh, Mustafa Thuraya, Ismail Al Ghoul och Rami Al Refee. Israel som stat avvisar anklagelser om att medvetet ha tagit sikte på journalister. RSF beskriver det som att den israeliska armén har “förintat journalistiken” i Palestina, som ligger på plats 163.
RSF noterar att antalet journalister i krigsområden som dödats ökade med 57,4 procent 2024 — den högsta nivån på fem år. Våld mot journalister i krig och konflikt har därmed gått om regimkritisk rapportering som den dödligaste arenan för journalistik.
Fyra fängslade svenskar i de slutna länderna
Svenska Unescorådet räknar 2025 fyra svenska medborgare som hålls fängslade för att de utövat press- och yttrandefrihet. Tre av dem sitter i länder som ligger bland de tio sista i RSF:s pressfrihetsindex.
- Dawit Isaak — Eritrea, sedan 2001.
- Gui Minhai — Kina, sedan 2015. Hongkongförläggaren av kritiska böcker om kinesiska makthavare.
- Ahmadreza Djalali — Iran, sedan 2016. Forskare i katastrofmedicin dömd till döden för spionage.
- Joakim Medin — Turkiet, frihetsberövad 27 mars 2025. Svensk reporter på Dagens ETC.
Listan visar hur det globala läget rör Sverige direkt: tre av fyra fall pågår i länder som RSF rankar bland indexets botten.
Vad driver nedgången: ekonomisk kris, säkerhetslagar och krig
RSF identifierar tre huvuddrivkrafter bakom 2025 och 2026 års rekordlåga nivå för pressfrihet.
Den första är ekonomisk kris. I 85 procent av världens länder kämpar redaktioner för sin överlevnad enligt RSF:s 2025-index. Den ekonomiska situationen är så hård att medieekonomi nu är RSF:s primära varningssignal. Ekonomisk press har globalt blivit den enskilt största risken för oberoende journalistik. Annonsintäkter har flyttat till tekniska plattformar, lokala nyhetsmedier läggs ner, och utländskt stöd har minskat sedan Trump-administrationen frös biståndet via USAID 2025. Redaktionen Ziarul de Garda i Moldavien förlorade 40 procent av sin budget på en natt.
Den andra drivkraften är säkerhetslagar. Hongkongs National Security Law, Rysslands lagar mot “diskreditering av armén”, Vitrysslands “extremism”-paragrafer och Saudiarabiens vagt formulerade terrorismlagar har använts för att åtala journalister för rapportering som tidigare var laglig. RSF konstaterar att den juridiska indikatorn i indexet faller globalt till följd av missbruk av nationella säkerhetslagar.
Den tredje är i krig och konflikt. Gaza dominerar siffrorna, men även Ukraina, Sudan, Etiopien och Mexiko bidrar. Anne Bocandé, RSF:s redaktionella chef, formulerar det krasst: stabila ekonomiska villkor är ett fundament för pressfrihet, och utan dem följer ingen rättsstat. Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige under tidigare år, har gjort en liknande analys.
Norge i topp, Sverige plats 5 och USA i fritt fall under Donald Trump
Norge ligger för tionde året i rad etta i RSF:s pressfrihetsindex med 92,72 poäng. Det är det enda land som klarar kategorin god i samtliga fem indikatorer — så få som sju länder uppfyller god pressfrihet alls.
Sverige hamnar på plats 5 i 2026-indexet med 88,92 poäng — en placering svagare än 2025. Sverige har passerats av Estland och Nederländerna. Erik Larsson, RSF Sverige, sammanfattar:
“I Sverige har en mängd lagar och lagförslag påverkat pressfriheten negativt. Vi ser även ett mycket tuffare klimat.”
Försämringarna i Sverige rör nedskärningar i public service, ökat näthat mot journalister, samt politiska förslag om utvidgade säkerhetslagar. Angrepp mot pressfriheten har också nått även de nordiska länderna, om än i mildare form än i diktaturerna.
USA föll sju placeringar till plats 64 i 2026-indexet under Donald Trump. Trump-administrationen har dragit in finansieringen för Voice of America och Radio Free Europe. Enligt RSF har det inneburit att 400 miljoner människor förlorat tillgång till oberoende nyheter på sina egna språk. Det är ett historiskt skifte i en demokrati som tidigare exporterade oberoende journalistik.
Avståndet mellan topp och botten i världens pressfrihet är på över 80 poäng. Mellan Norges 92,72 och Kinas 10,24 ligger det utrymme där den dokumentära journalistiken finns kvar — och varje land som faller ner i botten gör utrymmet mindre. Det är vad Reportrar utan gränser pressfrihetsindex i sin helhet säger om världen 2026: ett genomsnitt som faller, en topp som krymper, och länder som Eritrea, Nordkorea, Iran och Israel som drar siffrorna nedåt år efter år.