Polismyndigheten och Säkerhetspolisen är Sveriges två operativa polismyndigheter inom polisväsendet i Sverige. Polismyndigheten ansvarar för vardagsbrottsligheten, ordningen och utredningarna som följer av polislagen 1984:387. Säkerhetspolisen, Sveriges nationella säkerhetstjänst, ansvarar för brott mot rikets säkerhet enligt 18 och 19 kap. Brottsbalken, för att bekämpa terrorism och för personskyddet av den centrala statsledningen. Båda lyder under regeringen via Justitiedepartementet, båda leds av en ensam myndighetschef som svarar direkt inför regeringen, och båda bildades i sin nuvarande form vid samma tidpunkt: den 1 januari 2015.
Trots den gemensamma startdagen är skillnaden mellan myndigheterna betydande. Polismyndigheten har 35 500 anställda, Säkerhetspolisen omkring 1 500 anställda. Polismyndigheten arbetar i sju polisregioner med synliga uniformer; Säkerhetspolisen arbetar i samma sju geografiska regioner men i sekretess. Polismyndigheten utreder mord, narkotikabrott och skjutningar. Säkerhetspolisen utvisar diplomater, kartlägger främmande makters underrättelseofficerare, motarbetar utländska underrättelsetjänsters värvningsförsök och skyddar kungafamiljen. Säpos uppdrag är att förebygga och avslöja brott mot Sveriges säkerhet, bekämpa terrorism och skydda den centrala statsledningen. Polisens uppdrag är att utreda och förebygga brott mot medborgarnas fri- och rättigheter och bevara det demokratiska systemet i vardagen.
Historik: två myndigheter, en startdag
Den 1 januari 2015 trädde två stora omorganisationer i kraft samtidigt. Polismyndigheten ersatte 21 lokala polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen. Säkerhetspolisen bröts ut som en självständig myndighet, helt avskild från den allmänna polisen. Reformen bygger på propositionen som dåvarande justitieminister Beatrice Ask lade fram 2012 och som antogs av en enig riksdag samma höst.
Polismyndighetens föregångare var ett uppsplittrat polisväsende. De 21 polismyndigheterna kritiserades för dåligt samarbete och låg brottsuppklaringsgrad, bland annat efter spaningsarbetet kring Englamordet 2008. Genom sammanslagningen skapades en sammanhållen nationell polis under en rikspolischef.
Säkerhetspolisen har en längre historisk linje. Den nuvarande myndigheten bildades formellt 1989, då dåvarande Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning (RPS/Säk) blev en egen organisation inom polisväsendet. Linjen sträcker sig tillbaka till 31 augusti 1914, då Generalstabens Polisbyrå inrättades för att förhindra brott mot rikets säkerhet under första världskriget. Under andra världskriget utökades verksamheten till spionavdelningar i flera städer. Genom reformen 2015 fick Säkerhetspolisen den självständighet myndigheten i praktiken haft sedan 1989.
Polislagen mot brottsbalken: olika juridiska uppdrag
Polismyndighetens uppdrag regleras i polislagen (1984:387). Lagen anger att polisen ska förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal, samt lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp. Polismyndigheten arbetar med hela brottsbalken och med särlagstiftning i exempelvis trafik-, narkotika- och vapenlagar.
Säkerhetspolisens uppdrag regleras i förordning (2022:1719) med instruktion för Säkerhetspolisen. Myndighetens kärnuppgift är att bekämpa brott mot rikets säkerhet enligt 18 och 19 kap. Brottsbalken. Det 18 kap. behandlar högmålsbrott, det 19 kap. brott mot Sveriges säkerhet: spioneri, olovlig underrättelseverksamhet, grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Säkerhetspolisen leder och bedriver polisverksamhet mot terrorism och utför bevaknings- och säkerhetsarbete för centrala statsledningen, statsbesök och annat personskydd.
Båda myndigheterna är enrådighetsmyndigheter. Det innebär att chefen ensam ansvarar inför regeringen för verksamheten. Rikspolischefen och säkerhetspolischefen utses båda av regeringen. Båda lyder under Justitiedepartementet. Båda blev beredskapsmyndigheter den 1 oktober 2022 inom beredskapssektorn ordning och säkerhet.
Organisation och storlek
Polismyndigheten är Sveriges största statliga myndighet räknat i antal anställda: 35 500 personer. Säkerhetspolisen har cirka 1 500. Förhållandet motsvarar drygt fyra procent. Säkerhetspolisens budget uppgår till 2,45 miljarder kronor. Polismyndighetens anslag är flera gånger större.
Skillnaden i numerär följer av uppdragen. Polismyndigheten har lokal närvaro i hela landet med polisstationer i alla större kommuner. Säkerhetspolisen har sju regionala enheter med kontor i Umeå, Uppsala, Örebro, Linköping, Norrköping, Göteborg, Malmö och Solna. Huvudkontoret ligger i Solna och här bedrivs huvuddelen av analysen och den centrala verksamheten.
Av Säkerhetspolisens anställda är drygt hälften poliser. Övriga är analytiker, tekniker, översättare, ekonomer, jurister, tolkar och administratörer. Säkerhetspolisens organisation inkluderar verksledning, verksamhetsfunktioner (kontraspionage, kontraterrorism, författningsskydd, säkerhetsskydd och personskydd), stödfunktioner som hotbildsanalys och spaning, samt sju regionala enheter. Polismyndigheten har en motsvarande breddning men med en helt annan andel uniformerade poliser och livvakter i fält.
Säkerhetspolisens uppdrag och fem verksamhetsområden
Säkerhetspolisen organiserar sitt arbete i fem verksamhetsområden: kontraspionage, kontraterrorism, författningsskydd, säkerhetsskydd och personskydd. Därutöver arbetar myndigheten med icke-spridning av massförstörelsevapen och med utlänningsärenden som remissinstans till Migrationsverket.
Kontraspionage
Kontraspionage innebär att förebygga och avslöja spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet. Det handlar om främmande makters underrättelseinhämtning mot Sverige och svenska intressen utomlands, samt utländska intressen i landet och flyktingspionage.
Säkerhetspolisen inhämtar uppgifter, analyserar och agerar mot olovlig underrättelseverksamhet. Verksamheten omgärdas av sekretess eftersom främmande makters underrättelseofficerare arbetar dolt, ofta under diplomatisk täckmantel. När en utländsk underrättelseofficer identifieras kan Säpo dela informationen med regeringen, som kan förklara personen som icke önskvärd i landet, så kallad persona non grata. Under 1980-talet utvisades dussintals sovjetiska och östeuropeiska underrättelseofficerare från Sverige. Statistik från amerikanska utrikesdepartementet visar att Sverige stod för 12,5 procent av världens publika utvisningar av sovjetiska spioner under det årtiondet, den högsta siffran i världen.
Kontraterrorism
Kontraterrorism innebär att förebygga och avslöja terrorism som riktas mot Sverige, svenska intressen utomlands eller utländska intressen i landet. Det omfattar även internationella terroristnätverks förgreningar i Sverige och stöd och finansiering av terroristverksamhet.
För terrorhotsbedömning finns sedan 2005 Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT), en permanent arbetsgrupp inom Samverkansrådet mot terrorism. NCT består av representanter från Säkerhetspolisen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) och Försvarets radioanstalt (FRA). Centret arbetar främst från Säkerhetspolisens huvudkontor i Solna och gör analyser av terrorhotet mot Sverige.
Författningsskydd
Författningsskydd innebär att motverka trakasserier, hot, våld, tvång eller korruption som syftar till att påverka det demokratiska statsskickets funktioner. Verksamheten syftar till att skydda det politiska beslutsfattandet, verkställandet av politiska beslut och den fria samhällsdebatten.
Författningsskyddet sköts av sektionen mot samhällshotande brottslighet, som inrättades 2007. År 2008 publicerade sektionen sin första rapport, Hot mot förtroendevalda, som dokumenterade hot mot förtroendevalda i kommuner och landsting. Författningsskyddet täcker politiker på riksnivå, myndighetsföreträdare, journalister, debattörer och utbildningsväsendet. Verksamheten är nära kopplad till kontraterrorism och kontraspionage eftersom samma aktörer ofta är inblandade i båda formerna av brottslighet.
Säkerhetsskydd
Säkerhetsskydd handlar om att skydda information och verksamheter av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och vissa andra hot. Det omfattar verksamhet som täcks av internationella åtaganden om säkerhetsskydd.
En stor del av arbetet består av analyser och rekommendationer till andra myndigheter och företag vars verksamhet har bäring på rikets säkerhet. Säkerhetspolisen utför registerkontroller vid säkerhetsprövningar och bedriver tillsyn. Cirka 160 000 namnkontroller görs varje år mot säkerhetsregister, kopplat till de omkring 400 000 så kallade skyddsklassade arbetena inom företag och myndigheter.
Personskydd
Personskydd består av bevaknings- och säkerhetsarbete för den centrala statsledningen, kungafamiljen och vid statsbesök. Den yttersta åtgärden är livvaktsskydd. Skyddsobjekten omfattar statsministern, statsråd, riksdagens ledamöter, kungafamiljen och utländska statschefer och regeringschefer på besök i Sverige.
Per Grankvist beskriver i en text på Vad Vi Vet hur arbetet fungerar konkret: “Det innebär att den största delen av arbetet är förebyggande för att skyddspersonerna ska kunna genomföra sitt uppdrag tryggt och säkert, samtidigt som de ska kunna röra sig fritt.” I valrörelser ökar hoten mot partiledarna och Säpo intensifierar då personskyddet. Skyddet kan tillfälligt utökas till nyckelpersoner i särskilt utsatt läge, som konstnären Lars Vilks under åren efter Muhammedteckningarna.
Polismyndighetens uppdrag och uppgifter
Polismyndigheten ansvarar för polisväsendet i bredare bemärkelse. Lagen ålägger myndigheten att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, övervaka allmän ordning och säkerhet, utreda och beivra brott samt lämna skydd och hjälp åt allmänheten.
Organisationen består av sju polisregioner med helhetsansvar för polisverksamheten inom respektive geografiska område. Regionerna leds av regionpolischefer. Vid sidan av regionerna finns nio nationella avdelningar:
- Nationella operativa avdelningen (NOA), som leder och samordnar viss central verksamhet
- Nationellt forensiskt centrum (NFC), tidigare Statens kriminaltekniska laboratorium
- Avdelningen för särskilda utredningar, som utreder brott av polisanställda, åklagare och domare
- Serviceavdelningen, IT-avdelningen, rättsavdelningen, ekonomiavdelningen, HR-avdelningen och kommunikationsavdelningen
Petra Lundh är rikspolischef. Stefan Hector är biträdande rikspolischef. Båda utses av regeringen. Inom NOA finns nationella insatsstyrkan, en utlandsstyrka för fredsfrämjande tjänstgöring, en finansunderrättelseenhet och personsäkerhetsenheter.
Gränsdragning i praktiken
I praktiken delar myndigheterna ansvar för personskyddet i en specifik fördelning. Säpo skyddar den centrala statsledningen och andra särskilt utsatta. Polismyndigheten skyddar förtroendevalda på kommun- och regionnivå. Vid en statsministerresa till en kommun ansvarar Säpo för det nära skyddet av statsministern, medan Polismyndigheten ansvarar för avspärrningar, ordning och skydd på distans.
“Säpos fokus är nationellt vilket innebär att det är Polisen som har ansvar för att skydda förtroendevalda på kommun- och landstingsnivå, även om de båda myndigheterna förstås har ett nära samarbete”, skriver Per Grankvist på Vad Vi Vet. När det gäller personskydd ansvarar Säpo för utformningen och för att praktiskt säkerställa att personen är säker, medan Polisen ansvarar för skydd på distans.
Gränsdragningen följer av lagstöden. Säkerhetspolisens jurisdiktion omfattar brott mot rikets säkerhet enligt brottsbalkens kapitel 18 och 19. När en åtalbar gärning faller inom dessa kapitel leder Säpo förundersökningen. När gärningen är ett vanligt brott mot exempelvis person, egendom eller frihet leder Polismyndigheten. Gränsfall hanteras genom samverkan och samråd, vid behov via Åklagarmyndigheten.
Rikspolischef och säkerhetspolischef: cheferna och deras ansvar
Charlotte von Essen är säkerhetspolischef sedan 2021. Hon utsågs av regeringen och svarar ensam inför den. Före henne ledde Klas Friberg myndigheten 2018–2021, dessförinnan Anders Thornberg 2012–2018, Anders Danielsson 2007–2012 och Klas Bergenstrand 2004–2007.
Petra Lundh är rikspolischef. Hennes uppdrag är att leda Polismyndighetens 35 500 anställda och svara inför regeringen för verksamheten. Hon utsågs efter Anders Thornberg, som lämnade posten för att senare återinträda i ledningen för rättsväsendet på annan plats.
Båda cheferna utses på förordnandetid. Ansvarigt statsråd för båda är justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Kritik mot Säpo: demokratisk kontroll och åsiktsregistrering
Säkerhetspolisens verksamhet är till stora delar hemlig. Det gör den demokratiska kontrollen särskilt viktig. Säpo lyder under Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN), som granskar användningen av hemliga tvångsmedel och kvalificerade skyddsidentiteter. Riksrevisionen granskar effektivitet och resursanvändning. Justitiekanslern (JK) och Justitieombudsmannen (JO) granskar enskilda ärenden.
I december 2024 publicerade Riksrevisionen en granskning av Säkerhetspolisens verksamhet. Slutsatsen var att myndigheten har effektivitetsbrister, men att dessa kan åtgärdas genom bland annat förbättrad styrning. Tidigare har Säpo kritiserats av Justitieombudsmannen för “oacceptabelt långa” handläggningstider i migrationsärenden.
Den allvarligaste historiska kritiken gäller åsiktsregistreringen. Registrering på grundval av partitillhörighet eller medlemskap i politisk organisation förbjöds 1969. I praxis fortsatte verksamheten ändå. Säpo registrerade aktiva medlemmar i en rad vänsterorganisationer under hela 1970- och 80-talen, dokumenterat genom att en svensk medborgare blev registrerad enbart för att ha prenumererat på tidningen Proletären. Justitiekanslern Hans Stark konstaterade detta i en hemlig del av en rapport från 1988. Sverige fälldes senare i Europadomstolen för brott mot Europakonventionen. Säpos egna jurister har ansett att anteckningarna stred mot grundlagens regel om politisk registrering. Säkerhetstjänstkommissionen har konstaterat att det fortfarande finns “en påtaglig risk för att förbudet mot åsiktsregistrering överträds i samband med övervakning av personer verksamma i politiska ytterlighetsgrupperingar”.
Polismyndigheten har under samma period kritiserats för felaktig registrering. Justitiekanslern dömde 2021 myndigheten att betala 20 000 kronor i skadestånd till en enskild för felaktig registrering, med allvarlig kritik mot hanteringen.
Lägesbilden 2025–2026
Säkerhetspolisens årliga lägesbild för 2025–2026 utpekar tre statsaktörer som de mest aktiva: Ryssland, Kina och Iran. Alla tre bedriver underrättelseverksamhet och säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige. Till statsaktörerna läggs våldsbejakande extremism och ensamagerande gärningspersoner, som ofta inspirerats av extremistiska ideologier och tidigare attentat. Den vanliga polisen, det vill säga Polismyndigheten, har sällan beröring med denna typ av aktörer i sitt operativa arbete.
Hybridhoten är ett växande område. Främmande makt försöker påverka opinionsbildning, val och beslut i Sverige genom desinformation, påverkansoperationer och hot mot enskilda. Säpo arbetar med att kartlägga och motverka dessa operationer, ofta i samverkan med FRA, MUST och Försvarsmakten.
Polismyndighetens motsvarande lägesbild rör i stället den organiserade brottsligheten: dödligt våld i kriminella nätverk, narkotikahandel, ekonomisk brottslighet och vapenbrott. Det är två separata hotbilder mot samma land.
Frågor och svar om Polisen och Säpo
Vad är skillnaden mellan polisen och Säpo i en mening?
Polismyndigheten utreder vardagsbrott enligt polislagen (1984:387). Säkerhetspolisen bekämpar brott mot Sveriges säkerhet enligt 18 och 19 kap. Brottsbalken och skyddar centrala statsledningen.
När blev Säpo en självständig myndighet?
Den 1 januari 2015. Före dess var Säkerhetspolisen en del av polisväsendet under Rikspolisstyrelsen, men hade i praktiken arbetat självständigt sedan 1989.
Vem är chef för Säpo?
Charlotte von Essen är säkerhetspolischef sedan 2021. Hon utses av regeringen och ansvarar ensam för myndighetens verksamhet inför regeringen.
Hur många anställda har Säpo?
Cirka 1 500. Av dessa är drygt hälften poliser. Övriga är analytiker, tekniker, jurister, tolkar och administratörer.
Vilka är Säpos fem verksamhetsområden?
Kontraspionage, kontraterrorism, författningsskydd, säkerhetsskydd och personskydd. Därtill arbetar Säpo med icke-spridning av massförstörelsevapen och utlänningsärenden.
Skyddar Säpo alla politiker?
Nej. Säkerhetspolisens personskydd omfattar centrala statsledningen, riksdagens ledamöter, kungafamiljen och utländska statschefer på besök. Polismyndigheten skyddar förtroendevalda på kommun- och regionnivå.
Vad innebär författningsskydd?
Att motverka trakasserier, hot, våld, tvång eller korruption som syftar till att påverka det demokratiska statsskickets funktioner. Verksamheten skyddar det politiska beslutsfattandet och den fria samhällsdebatten.
