Uppsala Conflict Data Program (UCDP) registrerade 61 aktiva väpnade konflikter i världen under 2024. Det är det högsta antalet sedan 1946, då UCDP:s mätningar inleddes. Elva av dessa pågående väpnade konflikter klassas som krig. Krig och väpnade konflikter krävde omkring 160 000 dödsfall i organiserat våld samma år. Den siffran gör 2024 till det fjärde våldsammaste året sedan folkmordet i Rwanda 1994.
Mätningen säger ingenting om att världen har blivit fredligare. Den säger att antalet aktuella väpnade konflikter aldrig varit fler, samtidigt som dödssiffran sjönk något jämfört med 2022. Det förändrar hur en svensk läsare måste tänka kring frågan vilka väpnade konflikter pågår i världen.
Hur många väpnade konflikter pågår i världen?
UCDP registrerade alltså 61 aktiva väpnade konflikter i världen 2024. Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) räknar något annorlunda. SIPRI:s Yearbook 2024 anger att 52 länder hade aktiva nutida väpnade konflikter under 2023, jämfört med 55 år 2022. Fyra av dessa klassades som stora väpnade konflikter med över 10 000 dödsfall, och tjugo som höginteniska konflikter med 1 000 till 10 000 dödsfall. Antalet låginteniska konflikter har samtidigt ökat.
Skillnaden mellan UCDP och SIPRI handlar om hur enheten räknas. UCDP räknar konfliktdyader, det vill säga sammanhängande parsstrider mellan konfliktparter, medan SIPRI räknar länder och konfliktintensitet. Bägge instituten är dock överens om huvudtrenden: krig och konflikter har ökat under 2020-talet.
Kriget i Ukraina står ut som den dödligaste enskilda konflikten. UCDP beräknar omkring 76 000 dödsfall kopplade till strider under 2024 enbart där. Mellanösternkrigen, framförallt Israels operationer i Gaza och mot Hizbollah i Libanon, bidrog med cirka 26 000 dödsfall samma år. Av dessa var 94 procent civila eller personer med okänd identitet, enligt UCDP.
Tillsammans utgör de två konfliktcentrumen två tredjedelar av all dokumenterad dödlighet i organiserat våld 2024. Resten är fördelat över Sudan, Demokratiska republiken Kongo, Myanmar, Etiopien, Sahel-regionen och ett tjugotal mindre konfliktområden.
Vad räknas som en väpnad konflikt?
En väpnad konflikt är inte synonymt med ett krig. UCDP delar in organiserat våld i tre kategorier som alla kräver minst 25 dödsoffer i strider under ett kalenderår för att kvalificera sig som konflikt. Definitionerna är värda att gå igenom, eftersom de styr hela den statistik som rapporteras i media.
Statsbaserad konflikt
Statsbaserat våld, eller en statsbaserad konflikt, definieras av UCDP som “a contested incompatibility that concerns government and/or territory where the use of armed force between two parties, of which at least one is the government of a state, results in at least 25 battle-related deaths in one calendar year”. På svenska: en omstridd meningsskiljaktighet om regering eller territorium mellan två parter, där minst en är en stats regering, och som leder till minst 25 stridsrelaterade dödsfall under ett år.
Konflikten i Ukraina, konflikten mellan Israel och Hamas och konflikten i Sudan är alla statsbaserade enligt denna definition.
Icke-statlig konflikt
En icke-statlig konflikt är strider mellan två organiserade icke-statliga aktörer, där ingen är en statsregering. Tröskelvärdet är detsamma, 25 dödsoffer per år. Konkurrensen mellan rivaliserande milisgrupper i östra Kongo, kartellkrigen i Mexiko och delar av Sahels jihadistkonflikter faller in under denna kategori.
Ensidigt våld mot civila
Ensidigt våld definieras som avsiktlig användning av väpnat våld från en statsregering eller en formellt organiserad grupp mot civila, med minst 25 dödsfall per år. Etnisk rensning, terrorattacker och massakrer hör hit. Tillämpningen kräver att förövaren är organiserad. Slumpmässigt enskilt våld räknas inte.
Krigströskeln på 1 000 dödsoffer
En statsbaserad väpnad konflikt klassas som krig först när den når minst 1 000 stridsrelaterade dödsfall under ett kalenderår. Av UCDP:s 61 aktiva konflikter 2024 nådde elva den tröskeln. Det är ett historiskt höga antalet, men begreppet “krig” är därmed reserverat för en mindre delmängd. När Röda Korset uppger att över 120 väpnade konflikter pågår globalt 2025 räknar organisationen med en bredare definition som även inkluderar lågintensiva strider och låsta säkerhetssituationer.
Kriget i Ukraina och spänningarna i Europa
Konflikten i Ukraina inleddes med Rysslands annektering av Krimhalvön i mars 2014 och striderna i Donbas, där ryskstödda separatister tog kontroll över delar av Donetsk och Luhansk. Den fullskaliga invasionen den 24 februari 2022 förvandlade situationen till det största markkriget i Europa sedan andra världskriget. Sedan december 2022 har ryska styrkor erövrat ytterligare 1,3 procent av Ukrainas territorium, enligt The Economists analys 2025. Konflikten klassas som ett utnötningskrig.
Av Ukrainas befolkning på cirka 40 miljoner är över sex miljoner flyktingar registrerade utomlands. Ytterligare flera miljoner är internflyktingar. Vid sidan av Ukraina-konflikten finns olösta säkerhetssituationer i Georgien (Abchazien och Sydossetien), i Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans återerövring 2023, och i Kosovo. Det är typexempel på en frusen konflikt, där det öppna våldet upphört men där grundproblemen är olösta. Säkerhetsläget i Östersjöregionen har skärpts efter Finlands och Sveriges Nato-medlemskap.
Mellanöstern: Gaza, Libanon, Syrien och Jemen
Mellanöstern är det område som genomgått mest dramatisk eskalering under 2023–2026. UCDP-data visar att dödsfallen i Mellanöstern och Nordafrika mer än fördubblades, från 16 900 år 2022 till 35 900 år 2023, och har sedan dess fortsatt på hög nivå.
Israel, Hamas och kriget i Gaza
Israel-Hamas-konflikten eskalerade när Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 dödade omkring 1 200 människor och ledde till att 251 togs som gisslan. Israels efterföljande markoffensiv i Gaza har enligt palestinska hälsomyndigheter krävt över 50 000 liv, varav en majoritet civila. UCDP räknar mellan 2023 och 2024 sammanlagt cirka 26 000 dödsfall i Mellanöstern, varav 94 procent civila eller personer med okänd identitet. Skillnaden mot palestinska siffror beror på UCDP:s strikta krav på källverifiering per enskild incident.
Israel och Palestina har varit en olöst konflikt i decennier, och Israel-Palestina-konflikten har återigen kommit i fokus efter den senaste eskaleringen. Ett eldupphör har gällt under delar av 2026, men båda parter har anklagat varandra för brott mot vapenvilan. Samtidigt har våldet på Västbanken, även kallad västra bredden, nått rekordnivåer under 2024 enligt FN:s humanitära kontor. Anklagelser om krigsförbrytelser och krigsbrott har riktats mot båda parter i internationella domstolar.
Israel mot Hizbollah i Libanon
I september 2024 trappade Israel upp sin militära kampanj mot Hizbollah i Libanon med pejlardetonationer, riktade attacker mot ledarskiktet och markinvasion i södra Libanon. En vapenvila trädde i kraft i november 2024 men har punkterats av periodvisa israeliska flygräder. Mer än en miljon libaneser fördrevs under hösten 2024. Konflikten är sammanflätad med Gaza-kriget och med Irans regionala proxynätverk.
Syrien efter Assad
Syriens inbördeskrig inleddes i mars 2011 under arabiska våren. Över halva befolkningen drevs på flykt under de tretton åren av strider. I december 2024 störtades Bashar al-Assads regim av en rebelloffensiv ledd av Hayat Tahrir al-Sham. Maktskiftet ändrade konfliktens karaktär men inte den humanitära krisen. Cirka 16 miljoner människor är fortfarande i humanitärt behov enligt FN:s OCHA.
Kriget i Jemen
Kriget i Jemen pågår sedan 2015 mellan den internationellt erkända regeringen, stödd av en saudiledd koalition, och Houthi-rörelsen som kontrollerar huvudstaden Sanaa och stora delar av landet. Konflikten utgör en utdragen humanitär kris. Cirka 18 miljoner människor är i akut behov av nödhjälp, enligt Röda Korset. Över fyra miljoner är internflyktingar. Houthi-rörelsens attacker mot fartyg i Röda havet från slutet av 2023 har dragit in USA, Storbritannien och Israel i direkta militära slag mot Jemen. Tiotusentals civila har dödats sedan kriget bröt ut.
Iran och regional eskalering
I februari 2026 inträffade en kort men allvarlig militär eskalering mellan Iran och Israel, med missilangrepp och flyglarm i Iran, Israel, Libanon och flera grannländer. Tidigare under 2025 hade USA och Israel utfört direkta angrepp mot iranska militära mål. Spänningen rör Irans kärnvapenprogram och regionala proxyoperationer.
Sudan, Kongo och konflikterna i Afrika söder om Sahara
Afrika söder om Sahara är den region där flest aktiva väpnade konflikter i världen pågår, enligt både UCDP och SIPRI. Konfliktbilden är fragmentarisk, ofta kopplad till svaga statsstrukturer, jihadistiska nätverk och resursfrågor.
Sudan: SAF mot RSF
Kriget i Sudan inleddes den 15 april 2023 mellan Sudans väpnade styrkor (SAF) under general Abdel Fattah al-Burhan och paramilitära Rapid Support Forces (RSF) under Mohamed Hamdan Dagalo, känd som Hemedti. Konflikten i Sudan är, enligt Röda Korset, den värsta humanitära krisen i hela världen. Den humanitära kris som utvecklats i landet saknar motsvarighet sedan 2000-talets början.
RSF kontrollerar Darfur och stora delar av västra Sudan, och har under 2024 belägrat staden Al-Fashir. SAF håller Khartoum-området och de östra regionerna. Tolv miljoner människor är fördrivna, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Det är världens största interna fördrivning. Hungersnöd är formellt konstaterad i flera områden. Egypten stöder SAF, medan Förenade Arabemiraten av FN-rapportörer pekas ut som stödaktör till RSF. De humanitära konsekvenserna är, enligt FN:s humanitära samordnare, värre än i något annat aktivt konfliktområde.
Demokratiska republiken Kongo och M23
I januari 2025 intog M23-rebellgruppen Goma, huvudstaden i östra Kongos provins Nord-Kivu. M23 är en av flera rebellgrupper som verkar i området, och är tutsidominerad samt får militärt stöd av Rwanda, enligt FN-experter. Rwanda förnekar inblandning. Konflikten rör etniska motsättningar med rötter i folkmordet i Rwanda 1994, samt kampen om kobolt och andra strategiska mineraler.
Demokratiska republiken Kongo är, enligt UCDP, det land där riktade attacker mot civila ökat mest under 2024. Den allmänna riktade våldsamheten mot civila steg med 31 procent globalt jämfört med 2023, och en stor del av den ökningen är koncentrerad till östra Kongo.
Sahel-regionen: Mali, Burkina Faso och Niger
Sahelregionen utgör en sammanhängande konfliktzon från Mali i väster till Tchadsjön i öster. Jihadistgrupper kopplade till Al-Qaida (JNIM) och Islamiska staten (ISGS) verkar över gränser. Militärjuntor har tagit makten i Mali (2020 och 2021), Burkina Faso (2022) och Niger (2023). Varje junta har dragit landet närmare Ryssland och bort från Frankrike, som dragit tillbaka sina styrkor från regionen.
International Rescue Committee rangordnar Burkina Faso och Mali bland de tio värsta humanitära kriserna globalt. Civilbefolkningen är utsatt för belägringar och massakrer, enligt FN-rapportering. I Centralafrikanska republiken pågår en lågintensiv konflikt med liknande mönster.
Etiopien, Sydsudan, Somalia och Västsahara
Kriget i Tigray-regionen i Etiopien pågick mellan november 2020 och november 2022 och kostade enligt forskning hundratusentals liv. Konflikten är formellt avslutad men spänningar består i Amhara-regionen och i Oromia. Sydsudan, som blev självständigt 2011, har dragits med återkommande inbördeskrig. Somalia har sedan 1991 saknat fungerande central regering, och Al-Shabaab kontrollerar fortsatt landsbygdsområden. I norra Nigeria och Tchadsjö-regionen verkar Boko Haram och Islamic State West Africa Province. I Västsahara bröts vapenvilan från 1991 år 2020 när Polisario återupptog väpnad kamp mot Marocko.
Myanmar, Afghanistan och Kashmir: Asiens väpnade konflikter
Asien rymmer flera långvariga väpnade konflikter där tröskelvärdena för krig nås periodvis.
Inbördeskriget i Myanmar
Den 1 februari 2021 genomförde Myanmars armé en kupp mot den civila regeringen och fängslade Aung San Suu Kyi. Sedan dess har en bred motståndsrörelse vuxit fram mot juntan. People’s Defence Force samarbetar med etniska arméer som Karen National Liberation Army och Kachin Independence Army. International Rescue Committee beskriver konflikten som accelererande över hela landet. Rohingya-minoritetens fördrivning från 2017 utgör en separat humanitär kris, med cirka en miljon flyktingar i Bangladesh.
Afghanistan under talibanstyret
Sedan talibanerna återtog makten i augusti 2021 har Afghanistan formellt en regering, men landet befinner sig i en humanitär kollaps. Motståndsgrupperna National Resistance Front och olika lokala motståndsfraktioner är aktiva. Islamiska statens lokala gren ISIS-K utför återkommande terrorattentat. Talibanstyrets restriktioner mot kvinnor och flickor har minskat det internationella biståndet och fördjupat krisen.
Kashmirkonflikten mellan Indien och Pakistan
Kashmirkonflikten mellan kärnvapenmakterna Indien och Pakistan har pågått sedan 1947. Under 2025 inträffade en dödlig gränssammankomst som ledde till kortvarig militär eskalering. Stormakterna lyckades undvika fullskaligt krig, men The Economist bedömer att fredsläget 2026 är mer osäkert än på flera år. USA:s minskade roll som medlare anges som en bidragande faktor. På den vidare Asien-kartan finns även frågan om Taiwan, där Kina periodvis ökar det militära trycket men där ingen aktiv väpnad konflikt registrerats av UCDP.
Färre länder, fler döda: trender i UCDP- och SIPRI-statistiken
Den långsiktiga trenden är tydlig. Antalet aktiva konflikter har ökat under 2020-talet. Dödssiffrorna har stigit kraftigt sedan 2010-talets början, även om enskilda år visar nedgångar. Konflikternas orsaker varierar, men flera gemensamma drivkrafter återkommer: svaga statsstrukturer, geopolitisk konkurrens, klimatstress och resursfrågor.
Mellanstatliga konflikter ökar
Mellanstatliga konflikter, alltså konflikter där två eller flera stater är direkta parter, har nästan fördubblats sedan 2010. Dödssiffrorna i denna kategori har femfaldigats under samma period. Under 2024 registrerades det högsta antalet mellanstatliga konflikter sedan 1987, enligt UCDP. Hit räknas också konflikter där stater aktivt stödjer väpnade grupper i andra länder, vilket UCDP kallar internationaliserade konflikter.
“Det handlar inte om att världen blivit fredligare. Vi ser fler krig och fler konflikter än tidigare, men med något färre dödsfall än det exceptionellt blodiga året 2022. 2024 är det fjärde våldsammaste året sedan folkmordet i Rwanda 1994”, säger Shawn Davies, senior analytiker vid UCDP.
Civila utgör en växande andel av offren
Riktat våld mot civila ökade med 31 procent under 2024 jämfört med 2023. I Mellanöstern var 94 procent av de dödade civila eller personer med okänd identitet. Det är en effekt av att striderna i allt högre grad utkämpas i tätbefolkade urbana områden och med vapen som flygbombningar och artilleri, där distinktionen mellan stridande och civil suddas ut. Internationell humanitär rätt, som regleras i Genèvekonventionerna från 1949 och deras tilläggsprotokoll, kräver att stridande parter skiljer mellan militära och civila mål. Internationella Röda Korset, med säte i Genève, övervakar tillämpningen.
“Det har blivit allt svårare att avgöra vilka som är civila och vilka som tillhör väpnade grupper. Det är särskilt utmanande i situationer där gränsen mellan civil och stridande suddas ut, eller där urskillningslöst våld såsom flygbombningar används i tätbefolkade områden”, säger Therese Pettersson, senior analytiker vid UCDP.
Geografisk obalans
Afrika söder om Sahara har flest aktiva konflikter. Mellanöstern och Nordafrika har den högsta dödssiffran per konflikt. Asien har de mest folkrika konfliktområdena. Amerika hade ingen stor väpnad konflikt under perioden 2018–2023, även om gängvåld i Mexiko och Haiti uppvisar krigsliknande dödssiffror utan att klassificeras som väpnade konflikter enligt UCDP:s ramverk.
Europa, som under flera decennier var den minst konfliktdrabbade kontinenten, är genom kriget i Ukraina nu hem för världens dödligaste enskilda konflikt.
Vad innebär siffrorna för framtiden?
Två fenomen driver mätningarnas långsiktiga riktning. Det första är de allt vanligare proxykrigen, där stormakter stödjer lokala parter utan att själva gå i krig direkt. Iran, Ryssland, USA, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien förekommer i flera regionala konfliktdyader. Det andra är ökade militärbudgetar globalt. SIPRI rapporterar att de globala militärutgifterna passerade 2 700 miljarder dollar 2024, den största nominella ökningen sedan kalla kriget.
Geopolitiska låsningar i FN:s säkerhetsråd försvårar fredsmäkling. Rysslands veto i Ukraina-frågan, USA:s skydd av Israel i Gaza-frågan och Kinas hållning till Myanmar har alla blockerat säkerhetsrådets formella verktyg. Regionala organisationer som Afrikanska unionen och ECOWAS har trätt fram, men med begränsad kapacitet.
Frågan vilka väpnade konflikter pågår i världen kommer att fortsätta att besvaras främst genom statistik från UCDP och SIPRI. Bakom siffrorna finns ett geografiskt mönster: Mellanösterns dödlighet, Afrikas spridda konflikter, Asiens långvariga lågintensitet och Europas reaktivering. Det är en karta som inte längre kan reduceras till en region eller en epok, utan visar ett delat årtionde.