Mänskliga rättigheter är de grundläggande fri- och rättigheter som tillkommer varje människa, oavsett kön, nationalitet, religion eller ursprung. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter, ett axiom som ska respekteras oavsett var i världen en person bor. Rättigheterna är universella (de gäller alla), odelbara (man kan inte välja bort någon av dem) och inalienabla (ingen stat kan beröva en människa dem, vare sig medborgare eller inte). Grunden lades av FN 1948 genom den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, ett svar på andra världskrigets övergrepp.
Varifrån kommer mänskliga rättigheter?
Idén om universella rättigheter är äldre än FN, men det saknades ett internationellt system för att skydda dem fram till 1948. Efter andra världskriget och Förenta nationernas bildande 1945 formulerade en kommission, ledd av Eleanor Roosevelt, en gemensam norm för alla stater. Den 10 december 1948 antog FN:s generalförsamling den allmänna förklaringen med 48 röster för och ingen emot. Dokumentet har 30 artiklar och är i dag det mest översatta i världen. För den som vill gå igenom samtliga 30 artiklar i detalj finns en fullständig genomgång här.
Vilka mänskliga rättigheter finns det?
Rättigheterna brukar delas in i tre kategorier. Den första generationen är medborgerliga och politiska rättigheter: rätten till liv, rättvis rättegång och yttrandefrihet. De kräver att staten avstår från att ingripa snarare än att aktivt agera, vilket är en av anledningarna till att pressfriheten i Sverige ofta lyfts fram som en av de mest utvecklade i världen.
Den andra generationen är ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter: rätten till arbete, till utbildning och till en skälig bostad. Sociala rättigheter av det här slaget handlar om jämlikhet i praktiken, inte bara i lagtext, och kräver att staten agerar aktivt och avsätter resurser. Det gör frågor som hemlöshet i Sverige till en direkt fråga om hur väl den andra generationens rättigheter faktiskt uppfylls. Den tredje kategorin, kollektiva solidaritetsrättigheter som rätten till en sund miljö, rätten till fred och medborgares rätt att delta i demokrati genom fria val, är fortsatt mer omdiskuterad och mindre kodifierad i bindande internationell rätt.
Konventioner som skyddar extra utsatta grupper
Den allmänna förklaringen är i sig inte juridiskt bindande, men den lade grunden för konventioner som är det och som smalnar av från statens allmänna åtaganden till individens rättigheter i vardagen. Flera riktar sig mot grupper som historiskt kränkts oftare än andra. Barnkonventionen skyddar alla under 18 år och gäller som svensk lag sedan 2020. CEDAW skyddar kvinnors rättigheter, medan konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD, som Sverige är bundet av sedan 2009, kräver att samhället aktivt undanröjer hinder snarare än att bara avstå från diskriminering. Konventionen mot rasdiskriminering, CERD, kompletterar det svenska förbud mot diskriminering som redan finns i lag.
Mänskliga rättigheter i Sverige
Staten är ytterst ansvarig för att mänskliga rättigheter efterlevs, ett ansvar som är fördelat mellan regering, riksdag, domstolar, myndigheter och kommuner. Europakonventionen gäller som svensk lag sedan 1995, och en domstol som dömer i strid med den bryter samtidigt mot grundlagen Regeringsformen. Svenska institutet för mänskliga rättigheter, inrättat 2021, har i uppdrag att granska hur väl Sverige lever upp till sina internationella åtaganden.
Vad händer när mänskliga rättigheter kränks?
Vilken mekanism som blir aktuell beror på vilken rättighet som kränkts och var. Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg kan pröva klagomål från enskilda mot en stat och döma ut skadestånd, något Sverige fällts för ett antal gånger. FN:s granskningskommittéer, en för varje konvention, kan rikta rekommendationer mot stater som brister. Folkrätten har ingen central tvångsmekanism som kan genomdriva domar mot en ovillig stat, men diplomatiskt tryck, sanktioner och internationell opinion har en dokumenterat reell effekt över tid.
Vanliga frågor om mänskliga rättigheter
Hur många mänskliga rättigheter finns det? FN:s allmänna förklaring innehåller 30 artiklar, antagna 1948. Utöver dem finns rättigheter kodifierade i ett tiotal bindande konventioner.
Vad är skillnaden mellan mänskliga rättigheter och de rättigheter som gäller i Sverige? Mänskliga rättigheter är universella. I Sverige preciseras de genom Regeringsformen och genom konventioner som gäller som svensk lag, till exempel Europakonventionen sedan 1995 och Barnkonventionen sedan 2020.
Vilka grupper skyddas av särskilda konventioner? Barn genom Barnkonventionen, kvinnor genom CEDAW, personer med funktionsnedsättning genom CRPD och etniska minoriteter genom CERD, konventionen mot rasdiskriminering.
Vad händer om ett land kränker mänskliga rättigheter? Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter kan döma ut skadestånd, FN:s kommittéer kan rikta rekommendationer, men folkrätten saknar en central tvångsmekanism. Diplomatiskt tryck och internationell opinion spelar i stället en dokumenterad roll.
