Nobelpriset i litteratur 2025 tilldelades den ungerske författaren László Krasznahorkai, som därmed blir 2025 års Nobelpristagare i litteratur. Svenska Akademien meddelade beskedet torsdagen den 9 oktober 2025 vid en presskonferens i Börshuset i Stockholm. Motiveringen löd: “för hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter.” Krasznahorkai är den andra ungerske pristagaren i litteratur, efter Imre Kertész 2002.
Vem är László Krasznahorkai?
László Krasznahorkai föddes den 5 januari 1954 i Gyula i Ungern. Han räknas i dag som en av landets viktigaste författare och har genom åren, med fler än femton romaner, etablerat sig som en av de mest särpräglade rösterna i samtida europeisk litteratur. Utöver romaner skriver han noveller, essäer och pjäser, och flera av hans böcker har blivit film.
Förläggaren Håkan Bravinger på Norstedts beskriver honom som en författare “som har skapat sin helt egna litterära värld. Det är en svartsynt värld men samtidigt fylld av humor och civilisationskritik, av hopp och förtvivlan, och den tvingar läsaren att ta litteraturen på allvar.” Litteraturvetaren Peter Henning kallar valet klassiskt och beskriver Krasznahorkais böcker som groteska, färgrika och mustiga.
Vad löd Svenska Akademiens motivering till Nobelpriset i litteratur?
Presentationstalet hölls av professor Anders Olsson, ledamot av Svenska Akademien och ordförande för Nobelkommittén. Han lyfte fram debutverket Satantango från 1985, som väckte sensation redan vid utgivningen: en skildring av uppgivna själar på ett övergivet kollektivjordbruk strax före kommunismens fall, där två gestalter till sist uppenbarar sig som bud om antingen hopp eller yttersta dom.
Motiveringens kärna, att författarskapet “mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter”, sammanfattar det drag kritiker återkommande pekar på i Krasznahorkais prosa: apokalyptiska scenerier som ändå bär en visionär, nästan trotsig tro på litteraturens kraft.
Hur gick tillkännagivandet till i Börshuset?
Klockan 13 den 9 oktober meddelade Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm att László Krasznahorkai tilldelas årets Nobelpris i litteratur. Anders Olsson, som annars författat presentationstalet, hade tappat rösten och kunde inte tala själv i Börshuset. I stället var det författaren Steve Sem-Sandberg som läste upp talet inför pressen.
Krasznahorkai själv nåddes av beskedet under dagen och sa till Sveriges Radio P1: “Jag är väldigt glad”, och tillade: “Det här är första dagen i mitt liv som jag fått Nobelpriset.”
Vilka är Krasznahorkais viktigaste böcker?
Utöver debuten Satantango (1985) och hans roman Motståndets melankoli nämns ofta Seiobo där nere och senaste romanen Herscht 07769, som litteraturvetaren Peter Henning rekommenderar som en första ingång till författarskapet. Krasznahorkai har också ett långvarigt samarbete med regissören Béla Tarr, som filmatiserat flera av hans romaner, däribland Satantango och Motståndets melankoli (den senare under titeln Werckmeister Harmonies). Stilmässigt har han jämförts med den österrikiske författaren Thomas Bernhard, och hans långa, svepande meningsbyggnad beskrivs ibland i musikaliska termer, med referenser ända till Johann Sebastian Bach.
Den som vill fördjupa sig i vad som skiljer Krasznahorkais långa prosaverk från hans kortare texter kan läsa mer om skillnaden mellan roman och novell som litterära former.
Är Krasznahorkai den första ungerske Nobelpristagaren i litteratur?
Nej. Krasznahorkai är den andra ungerske författaren som tilldelas Nobelpriset i litteratur, efter Imre Kertész år 2002. Inför årets tillkännagivande diskuterades även möjligheten att priset för första gången i historien skulle gå till kvinnliga författare två år i rad, eftersom Svenska Akademien sedan 2018 ungefär vartannat år belönat en kvinna. Så blev det inte 2025. Bland tidigare pristagare som nämnts i sammanhanget finns Abdulrazak Gurnah, Annie Ernaux, Jon Fosse och Louise Glück.
Litteraturpriset delas, liksom övriga Nobelpris, traditionellt ut i Konserthuset i Stockholm den 10 december, på årsdagen av Alfred Nobels död. För den som vill se hela listan över svenska Nobelpristagare i litteratur finns en genomgång av samtliga sju svenska pristagare sedan Selma Lagerlöf 1909.
Bild: Miklós Déri / Wikimedia Commons, licens CC BY-SA 4.0.
