Har Israel kärnvapen?
Ja, enligt så gott som alla oberoende bedömare har Israel kärnvapen, men landet har aldrig officiellt bekräftat det. Sedan 1960-talet har Israel hållit fast vid en policy som brukar kallas amimut, ungefär “tvetydighet” på hebreiska: regeringen varken bekräftar eller förnekar innehavet.
Israels kärnvapen är därför en av världens sämst bevakade hemligheter. Forskningsinstitut som Federation of American Scientists och Stockholms internationella fredsforskningsinstitut SIPRI uppskattar arsenalen till omkring 90 stridsspetsar, baserat på satellitbilder, läckt material och analyser av landets kända anläggningar. Israel har aldrig skrivit under det internationella icke-spridningsavtalet NPT, som annars förbjuder undertecknande stater utan kärnvapen att skaffa sådana. Frågan om Iran och dess kärnprogram jämförs ofta med Israels, trots att länderna befinner sig i helt olika juridiska ställningar gentemot avtalet.
Hur många kärnvapen har Israel haft genom åren?
De mest citerade uppskattningarna, från Federation of American Scientists och Bulletin of the Atomic Scientists, landar på cirka 90 stridsspetsar i dag. Äldre analyser har pekat på ett bredare spann, mellan 75 och 400, beroende på hur man räknar potentiell produktionskapacitet snarare än faktiskt lager. Till jämförelse har både Indien och Pakistan, som liksom Israel står utanför NPT, uppskattade arsenaler i samma storleksordning: Indien-Pakistan-rivaliteten är för övrigt den enda konflikten där två kärnvapenstater delar en gemensam gräns.
Ingen av siffrorna går att verifiera oberoende, eftersom Israel aldrig öppnat sina anläggningar för internationell inspektion på samma sätt som de fem officiella kärnvapenstaterna: USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien, varav två är Nato-medlemmar i Europa.
Varför skrev Israel aldrig under NPT-avtalet?
Amimut-politiken går ut på att Israel aldrig ska säga vare sig ja eller nej på frågan om landets kärnvapen. Tanken är att osäkerheten i sig fungerar avskräckande mot fiender, samtidigt som Israel slipper de diplomatiska konsekvenser som en öppen bekräftelse skulle utlösa.
Israel är medlem i FN:s atomenergiorgan IAEA, men landet har inte skrivit under det fullständiga säkerhetsavtal som skulle ge inspektörer tillträde till reaktorn i Dimona. Det skiljer Israel från grannlandet Iran, som är med i NPT men vars anrikningsprogram ändå bevakas hårt av omvärlden och är en återkommande källa till spänningar i Mellanöstern, samma konflikthärd som präglar Israel-Palestina-frågan.
Hur utvecklade Israel sina kärnvapen, och var finns kärnvapnen idag?
Programmet spåras vanligen till Suezkrisen 1956, då Israel, Frankrike och Storbritannien stod på ena sidan mot Egypten. I krisens efterdyningar inledde Israel ett samarbete med Frankrike som ledde till beslutet att utveckla kärnvapen: kärnreaktorn i Dimona i Negevöknen började byggas i slutet av 1950-talet och har sedan dess producerat det plutonium som krävs för en atombomb.
Programmet var i praktiken hemligt fram till 1986, då teknikern Mordechai Vanunu läckte foton och detaljer om anläggningen till brittiska Sunday Times. Avslöjandet gav världen den första substantiella bekräftelsen på arsenalens omfattning och plats. Vanunu kidnappades kort därefter av israelisk säkerhetstjänst i Rom, fördes till Israel och dömdes till 18 års fängelse, flera av dem i isolering.
Vad var Vela-incidenten?
Den 22 september 1979 registrerade en amerikansk Vela-satellit en dubbel ljusblixt över södra Atlanten, ett mönster som normalt förknippas med en kärnvapendetonation. Källan bekräftades aldrig officiellt, men flera forskare och senare frigivna amerikanska dokument pekar mot att det rörde sig om ett gemensamt israeliskt-sydafrikanskt test. Både Israel och dåvarande apartheidregimen i Sydafrika förnekade inblandning, och ingen part har någonsin tagit på sig ansvaret.
Vilka andra länder har kärnvapen utan att vara med i NPT?
Israel delar sin status som kärnvapeninnehavare utanför NPT med Indien och Pakistan, som båda genomförde öppna kärnvapentest 1998, samt Nordkorea, som drog sig ur avtalet 2003. En fullständig genomgång av alla länder som har kärnvapen, både officiella och inofficiella, finns i vår artikel om vilka länder som har kärnvapen. Till skillnad från dessa länder har Israel aldrig genomfört ett bekräftat, öppet kärnvapentest, vilket är en del av vad som gör amimut-politiken ovanlig internationellt.
Vad är Sveriges hållning till kärnvapen?
Sverige har länge profilerat sig som en av de mest aktiva rösterna för nedrustning, trots att landet på 1950- och 60-talen själv utredde ett eget kärnvapenprogram innan det lades ner. I dag driver Sverige nedrustningsfrågan i FN och stöder internationella avtal mot spridning, samtidigt som den svenska Natoanslutningen 2024 väckte en debatt om landets egen hållning till kärnvapen inom alliansen.
Källor och kontakt: har du mer information?
Uppgifterna i den här artikeln bygger på analyser från Federation of American Scientists, SIPRI, svensk och internationell nyhetsrapportering samt Mordechai Vanunus vittnesmål. Har du egen kunskap om ämnet, eller information som borde granskas vidare? Kontakta redaktionen gärna med tips.