Israel-Palestina-konflikten är en av världens mest utdragna territoriella konflikter. Den har sina rötter i slutet av 1800-talets Europa, löper genom brittiskt kolonialstyre, stiftandet av en stat och tre kvarts sekel av krig, ockupation och misslyckade fredsförsök. Den 7 oktober 2023 eskalerade den till ett krig i Gaza som resulterat i mer än 70 000 palestinska dödsfall och en humanitär katastrof utan motstycke i konfliktens historia.
Vad handlar Israel-Palestina-konflikten om?
Konflikten är i grunden territoriell. Den handlar om kontrollen över det landområde som utgör dagens Israel, Västbanken och Gazaremsan, ett område som historiskt kallas Palestina.
Sedan Israel ockuperade Västbanken, Östra Jerusalem och Gazaremsan i sexdagarskriget 1967 lever miljontals palestinier under israeliskt militärt styre. Centrala tvistefrågor är bosättningspolitiken på ockuperat mark, Jerusalems framtid, de palestinska flyktingarnas rätt att återvända och huruvida en självständig palestinsk stat kan upprättas. Trots decennier av internationell diplomati och fredsförhandlingar är ingen av dessa frågor löst.
Sionismen och Balfourdeklarationen: hur konflikten uppstod
Konflikten har sin bakgrund i att europeiska judar från 1880-talet immigrerade till Palestina, som på den tiden var en del av Osmanska riket. Drivkraften var sionismen, en politisk rörelse som verkade för en judisk nationalstat i det historiska Palestina. Bakgrunden var antisemitism och judeförföljelser i Europa; ett eget land skulle erbjuda skydd.
Det diplomatiska genombrottet kom 1917 med Balfourdeklarationen, i vilken Storbritanniens utrikesminister Arthur Balfour utlovade “ett nationalhem för det judiska folket” i Palestina. Förutsättningen, enligt deklarationen, var att det inte skulle inkräkta på de icke-judiska samhällenas rättigheter. Den förutsättningen kom aldrig att uppfyllas.
Efter första världskriget gavs Britain mandat av Nationernas förbund att styra Palestina. Den judiska befolkningen i området ökade från ca 56 000 år 1917 till ca 650 000 år 1948, en tiodubbling. Nazisternas judeförföljelser på 1930-talet intensifierade immigrationen ytterligare.
Hur bildades staten Israel, och vad är Nakba?
År 1947 röstade FN:s generalförsamling för att dela Palestina i en judisk och en arabisk stat, med Jerusalem under internationell förvaltning (resolution 181). Judarna tilldelades 55 procent av landytan, palestinierna 44 procent. De judiska ledarna accepterade planen; arabstaterna förkastade den.
Den 14 maj 1948 utropade David Ben-Gurion staten Israel i Tel Aviv. USA erkände Israel omedelbart; Sovjetunionen tre dagar senare. Dagen efter anföll fem arabstater, Egypten, Irak, Jordanien, Libanon och Syrien, den nya staten.
När vapenstilleståndet undertecknades 1949 kontrollerade Israel 77 procent av det historiska Palestina, 22 procent mer än FN:s plan hade föreslagit. Under kriget flydde eller fördrevs ca 700 000 till 900 000 palestinier. Hälften av Palestinas dåvarande befolkning blev flyktingar. Palestinierna kallar detta händelseförlopp al-Nakba, katastrofen. Flyktingfrågan har aldrig lösts. Enligt UNRWA är ca 5,9 miljoner palestinier flyktingar i dag.
Sexdagarskriget 1967 och den israeliska ockupationen
I juni 1967, efter månader av stigande spänningar med grannstaterna, gick Israel till offensiv mot Egypten, Jordanien och Syrien. På sex dagar besegrade israeliskt flyg motståndarsidornas luftstridskrafter. När kriget var slut hade Israel erövrat Gazaremsan och Sinaihalvön från Egypten, Västbanken och Östra Jerusalem från Jordanien, samt Golanhöjderna från Syrien. Ytterligare ca 300 000 till 500 000 palestinier tvingades på flykt.
FN:s säkerhetsråd antog hösten 1967 resolution 242, som kräver ett israeliskt tillbakadragande från de ockuperade områdena. Israel har aldrig genomfört det tillbakadragandet. Sedan 1967 har israeliska bosättningar byggts på Västbanken i strid med folkrätten. I dag bor ca 700 000 israeliska bosättare på Västbanken och i Östra Jerusalem, enligt FN:s uppgifter.
Separationsbarriären, ett mur- och stängselsystem längs och in på Västbanken, påbörjades 2002. Internationella domstolen i Haag (ICJ) slog 2005 fast att barriären strider mot internationell lag.
PLO, Hamas och de palestinska upproren
Palestinska befrielseorganisationen (PLO) bildades 1964 med målet att befria Palestina. Från 1969 leddes PLO av Yasir Arafat. Under 1980-talet växte palestiniers frustration över ockupationen. Hösten 1987 inledde stenkastande ungdomar det som kom att kallas den första intifadan, ett uppror som varade till 1993 och krävde över 1 000 palestinska civila liv.
Hamas bildades 1987 ur det palestinska broderskapet och klassificeras som terroristorganisation av bland andra EU och USA. Hamas har till skillnad från PLO aldrig erkänt Israels rätt att existera. År 2006 vann Hamas valet på Gazaremsan. År 2007, efter interna strider med Fatah, tog Hamas ensam kontroll över Gaza. Sedan dess styr Hamas i Gaza och Fatah/PLO på Västbanken, en splittring som försvagat den palestinska förhandlingspositionen.
Den andra intifadan bröt ut år 2000 och var våldsammare än den första, med självmordsbombningar i Israel och israeliska motoffensiver på Västbanken och i Gaza. Den varade till 2005.
Osloavtalet och fredsprocessens kollaps
Med norsk medling förhandlade PLO och Israels regering i hemlighet. År 1993 undertecknades Osloavtalet I vid en ceremoni i Washington, med Yasir Arafat och israeliske premiärministern Yitzhak Rabin sida vid sida. PLO erkände Israels rätt att existera och Israel erkände PLO som palestiniernas representant. Ett begränsat palestinskt självstyre inrättades på Västbanken och i Gaza.
Avtalet satte ramarna för fortsatta förhandlingar, men lät de svåraste frågorna, Jerusalem, bosättningarna, flyktingarna och de slutliga gränserna, vara olösta. År 1995 sköts Rabin ihjäl av en judisk extremnationalist. Mordet inledde slutet på fredsprocessen. Benjamin Netanyahu, som öppet motarbetat avtalet, vann valet 1996 och agendan förskjöts. Sedan dess har fredsförhandlingarna upprepade gånger strandat.
Israeliska bosättningar på Västbanken
Bosättningarna är en av konfliktens mest explosiva frågor. Sedan Likud tog makten 1977 har utbyggnaden accelererat. I dag bor ca 700 000 judar i bosättningar på Västbanken och i Östra Jerusalem, ett lappverk som genomskär det potentiella Palestina och begränsar palestiniernas rörelsefrihet.
Bosättningarna bryter mot fjärde Genèvekonventionens förbud mot att flytta civilbefolkning till ockuperat territorium. ICJ slog i juli 2024 fast att bosättningspolitiken och den israeliska ockupationen strider mot internationell rätt, och krävde att Israel avslutar ockupationen. Israel avvisade utslaget. Den israeliska regeringen gav i augusti 2025 grönt ljus för nya bostäder i ett område öster om Jerusalem, E1, vars bebyggande FN:s generalsekreterare António Guterres beskrivit som ett “existentiellt hot” mot en sammanhängande palestinsk stat.
Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 och kriget i Gaza
Den 7 oktober 2023 genomförde Hamas den dödligaste terrorattacken i Israel-Palestina-konfliktens historia. Beväpnade militanter tog sig in i Israel från Gazaremsan och dödade över 1 200 israeliska civila, de flesta vid kibbutzer och en musikfestival. Ca 240 personer togs som gisslan.
Israel förklarade krig och inledde en massiv bombkampanj mot Gazaremsan, ett tätbefolkat område med drygt 2 miljoner invånare. Blockaden mot Gaza skärptes och humanitärt bistånd hindrades. Enligt uppgifter från Gazas hälsoministerium, som FN hänvisar till, har mer än 70 000 palestinier dödats. Runt 1,9 miljoner palestinier är internflyktingar. Mer än 150 FN-medarbetare har dödats. Enligt FN är mer än 80 procent av Gazas byggnader skadade eller förstörda.
FN:s generalsekreterare António Guterres formulerade det skarpt: “Det palestinska folkets lidande kan inte rättfärdiga de fruktansvärda attackerna som Hamas begått, och de fruktansvärda Hamas-attackerna kan inte motivera kollektiva straff mot det palestinska folket.”
Folkmordsanklagelser och internationell rätt
Sydafrika lämnade 2023 in en stämning mot Israel i ICJ om brott mot folkmordskonventionen. ICJ beslutade i januari 2024 att pröva fallet och krävde att Israel omedelbart upphör att döda och skada palestinier. Israel efterlevde inte beslutet.
Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utfärdade 2024 arresteringsorder mot Israels premiärminister Netanyahu och tidigare försvarsminister Yoav Gallant för misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten. Israel är inte part i ICC, men domstolen har fastslagit att dess jurisdiktion sträcker sig över Gaza och Västbanken.
Flera FN-organ och organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch har dragit slutsatsen att Israels agerande i Gaza uppfyller folkmordsrättsliga kriterier. Israel avvisar dessa slutsatser.
Trumps fredsplan och nuläget 2025–2026
Ett eldupphör ingicks i januari 2025, men bröt samman i mars. Blockaden mot Gaza återupprättades med massvält som följd. I oktober 2025 tillkännagavs ett nytt eldupphör som en del av USA:s president Donald Trumps fredsplan. Den 13 oktober 2025 frigjordes de 20 sista levande israeliska gisslan mot att Israel släppte nästan 2 000 palestinska fångar.
Trumps 20-punktsplan inkluderar vapenvila, avväpning av Hamas och ett israeliskt gradvis tillbakadragande. I november 2025 antog FN:s säkerhetsråd en plan om en internationell stabiliseringsstyrka i Gaza. I januari 2026 tillkännagavs en palestinsk teknokratregering ledd av Ali Shaath, underställd ett fredsråd med Trump i spetsen. Förödelsen i Gaza är enorm; återuppbyggnaden beräknas kosta hundratals miljarder dollar. Fredsrådets fond hade per maj 2026 ännu inte fått in de utlovade medlen.
Vad är tvåstatslösningen?
Tvåstatslösningen innebär att Israel och ett självständigt Palestina, bestående av Västbanken, Östra Jerusalem och Gazaremsan, existerar sida vid sida med erkända gränser. Lösningen låg till grund för Osloprocessen och har länge ansetts vara den enda livskraftiga vägen till fred.
I dag erkänner 148 av FN:s 193 medlemsstater Palestina som stat. Sverige erkände Palestina den 30 oktober 2014 och var det första EU-landet att ta det steget. Bosättningarnas expansion, palestinsk politisk splittring och israeliska regeringars motstånd mot en palestinsk stat har gjort tvåstatslösningen alltmer avlägsen. ICJ:s utslag 2024 om att ockupationen är olaglig, och kravet att Israel avslutar den, har ändå gett lösningen ny rättslig tyngd.